<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <title>Karrajua</title>
  <subtitle>Euskaltegien mundutik</subtitle>
  <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org"/>
  <link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://www.karrajua.org/atom/feed"/>
  <id>http://www.karrajua.org/atom/feed</id>
  <updated>2008-06-03T20:42:26+02:00</updated>
  <entry>
    <title>Zer ikusten diote euskarari?</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/zer_ikusten_diote_euskarari" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/zer_ikusten_diote_euskarari</id>
    <published>2008-07-23T19:19:03+02:00</published>
    <updated>2008-07-23T19:19:03+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="euskara" />
    <category term="ikasleak" />
    <category term="irudia" />
    <category term="marketing" />
    <category term="publizitatea" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p><a href="http://www.sergiomonge.com/">Sergio Monge</a> komunikazioan aditua aspaldiko ezaguna dugu Karrajuan eta blogosferan oro har. <a href="http://www.tallerd3.com/archives/847">Ekarpen interesgarriak</a> egin zizkigun ikasturte hasieran euskararen irudia eta euskaltegien publizitateaz, eta orduan <a href="http://www.tallerd3.com/archives/869">zorretan utzi zigun hausnarketa</a> plazaratu du egunotan <a href="http://www.tallerd3.com/">taller d3 </a>blogean. Bi artikuluotan hain zuzen ere: </p>
<ul>
<li><em><a href="http://www.tallerd3.com/archives/2067">Euskara saltzeko estrategiak (II)</a></em></li>
<li><a href="http://www.tallerd3.com/archives/2067"><em>Zergatik hartu behar dugu Euskara markatzat?</em></a></li>
</ul>
<p>Ideia-ikuspegi berri bati bueltak ematen dabilkio Sergio: euskara marka bat da, komunikazioaren aldetik horrela ikusita galdera planteatzen da. Zer dio &quot;euskara&quot; markak? Zer ematen/ekartzen dio &quot;publikoari&quot;? Zer pertzepzio-ideia dabiltza haren inguruan? </p>
<p>Ikerketaren beharra (eta metodologia) planteatzen du azken batean. Aurriritzi, topiko, azaleko pertzepzio asko dabiltza akaso gaur egun, baina azterketa serio eta oinarrituen falta dago nonbait. </p>
<p>Baliteke. Bati entzun diogunetik zenbat bider atera dugu &quot;jendeak dio...&quot; edo &quot;jendeak uste du...&quot; bezalakorik? </p>
<p>Eta analisiarekin batera galdera benetan interesgarria: Zer &quot;marka&quot; nahi dugu euskararentzat? </p>
<p>Azken horretan ez dakit gauzak oso argi izango ote ditugun, baina guk neurri handi batean euskarara hurreratzen den publikoarekin harremanetan lan egiten dugunez pista asko eman ditzakegu hasierako analisi horretarako. </p>
<p>Gure ikasleek (inguruan bizi diren era guztietako pertsonak azken batean) zer ideia-pertzepzio daukate euskararekin? Zer sentimendu? Zelan ikusten dute euskara? Eta euskaldunok zelan ikusten gaituzte?</p>
<p>Sergiok tradizioa, abertzaletasuna eta zorrozkeria aipatu ditu. Beste batek bertokotasuna gehitu du. Nik neuk, geure ikuspegitik, akaso gehituko nuke identifikazioa, sozializazioa, idealizazioa... Ez dakit ba.  </p>
<p>Gogoeta interesgarria edozelan ere. Orain egiteko, edo, <del>publizitatearen</del> oporren ostean nahi baduzue.</p>
<p>PD. Oporretan zelan begiratzen diguten aztertzera dedikatu gaitezke. <img src="/modules/tinymce/tinymce/jscripts/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif" border="0" alt="Wink" title="Wink" /> </p>
<ul> </ul>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/zer_ikusten_diote_euskarari&amp;title=Zer+ikusten+diote+euskarari%3F" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/zer_ikusten_diote_euskarari" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/zer_ikusten_diote_euskarari&amp;title=Zer+ikusten+diote+euskarari%3F" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><a href="http://www.sergiomonge.com/">Sergio Monge</a> komunikazioan aditua aspaldiko ezaguna dugu Karrajuan eta blogosferan oro har. <a href="http://www.tallerd3.com/archives/847">Ekarpen interesgarriak</a> egin zizkigun ikasturte hasieran euskararen irudia eta euskaltegien publizitateaz, eta orduan <a href="http://www.tallerd3.com/archives/869">zorretan utzi zigun hausnarketa</a> plazaratu du egunotan <a href="http://www.tallerd3.com/">taller d3 </a>blogean. Bi artikuluotan hain zuzen ere: </p>
<ul>
<li><em><a href="http://www.tallerd3.com/archives/2067">Euskara saltzeko estrategiak (II)</a></em></li>
<li><a href="http://www.tallerd3.com/archives/2067"><em>Zergatik hartu behar dugu Euskara markatzat?</em></a></li>
</ul>
<p>Ideia-ikuspegi berri bati bueltak ematen dabilkio Sergio: euskara marka bat da, komunikazioaren aldetik horrela ikusita galdera planteatzen da. Zer dio &quot;euskara&quot; markak? Zer ematen/ekartzen dio &quot;publikoari&quot;? Zer pertzepzio-ideia dabiltza haren inguruan? </p>
<p>Ikerketaren beharra (eta metodologia) planteatzen du azken batean. Aurriritzi, topiko, azaleko pertzepzio asko dabiltza akaso gaur egun, baina azterketa serio eta oinarrituen falta dago nonbait. </p>
<p>Baliteke. Bati entzun diogunetik zenbat bider atera dugu &quot;jendeak dio...&quot; edo &quot;jendeak uste du...&quot; bezalakorik? </p>
<p>Eta analisiarekin batera galdera benetan interesgarria: Zer &quot;marka&quot; nahi dugu euskararentzat? </p>
<p>Azken horretan ez dakit gauzak oso argi izango ote ditugun, baina guk neurri handi batean euskarara hurreratzen den publikoarekin harremanetan lan egiten dugunez pista asko eman ditzakegu hasierako analisi horretarako. </p>
<p>Gure ikasleek (inguruan bizi diren era guztietako pertsonak azken batean) zer ideia-pertzepzio daukate euskararekin? Zer sentimendu? Zelan ikusten dute euskara? Eta euskaldunok zelan ikusten gaituzte?</p>
<p>Sergiok tradizioa, abertzaletasuna eta zorrozkeria aipatu ditu. Beste batek bertokotasuna gehitu du. Nik neuk, geure ikuspegitik, akaso gehituko nuke identifikazioa, sozializazioa, idealizazioa... Ez dakit ba.  </p>
<p>Gogoeta interesgarria edozelan ere. Orain egiteko, edo, <del>publizitatearen</del> oporren ostean nahi baduzue.</p>
<p>PD. Oporretan zelan begiratzen diguten aztertzera dedikatu gaitezke. <img src="/modules/tinymce/tinymce/jscripts/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif" border="0" alt="Wink" title="Wink" /> </p>
<ul> </ul>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Karrajua.org, desde el mundo de los euskaltegis</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/teknoendredoak/karrajua_org_desde_el_mundo_de_los_euskaltegis" />
    <id>http://www.karrajua.org/teknoendredoak/karrajua_org_desde_el_mundo_de_los_euskaltegis</id>
    <published>2008-07-05T14:23:24+02:00</published>
    <updated>2008-07-05T14:39:22+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p><a href="http://edublogs08.ciberespiral.net/">Edublogs08</a>rako prestatutako aurkezpena | Presentación preparada para <a href="http://edublogs08.ciberespiral.net/">Edublogs08 </a></p>
<p><strong><em>Abstract</em></strong><em>: Karrajua quiere decir pasillo en euskera. Blog, web, foro o sitio web, como se quiera llamar, la idea es ésa, el pasillo que une las aulas, donde hablamos de lo que ocurre dentro de la clase o dentro de nuestra cabeza, donde coinciden los profesores que van de una clase a otra, los alumnos, la gente que por un motivo u otro tiene relación con la enseñanza del euskera a adultos y todas las etiquetas que se le puedan poner: lengua, euskera, normalización, pedagogia, aprendizaje, tecnología, trabajo, política lingüística...</em></p>
<p><em>Un pasillo que intenta unir los centros de enseñanza de euskera para adultos, los “euskaltegis”, separados por muchos kilómetros físicos y muchos kilómetros de incomunicación, para aprender, contar, discutir, conocerse, conocer... para hablar a fín de cuentas. </em> <br /> <em>___</em> <br /> <em>Karrajua, euskaltegien mundutik</em>, muchas palabras desconocidas quizás, una lengua diferente para muchos de vosotros seguramente, y no sólo por el idioma. Una forma dialectal del euskera da nombre al blog: “karrajua”, <em>pasillo o corredor</em> veréis en algún diccionario. <em>Euskaltegi</em>, quizás ésta sea más difícil de encontrar, pero en todo el ámbito lingüístico del euskera (y fuera también) encontraréis este nombre. <br /> La palabra euskaltegi surge a finales de los años 70 para designar los entonces nuevos centros de enseñanza de euskera para adultos. Centros dedicados a ello, un poco al estilo de las academias de lenguas, pero focalizados en el euskera.</p>
<p> Hoy en día hay más de 150 distribuidos por toda la geografia vasca, tanto en capitales y centros urbanos como en pueblos y comarcas. Desde el occidente de Bizkaia hasta el interior del País Vasco-Francés o Iparralde, desde el Ebro hasta la costa cantábrica. Organizados en diversas redes, de titularidad pública, concertados o libres. Unos con más de 600 alumnos, otros con 30 ó 40. Con 30 profesores trabajando o con 3.</p>
<p>De tal forma, casi 2.000 personas trabajamos en la euskaldunización de adultos, atendiendo a 40.000 alumnos aproximadamente. Mucha gente a la que le pasan muchas cosas, que hace muchas cosas y que tendría muchas cosas que contar y compartir.  </p>
<h2 id="toc1"><strong>Karrajua=pasillo</strong> </h2>
<p> Cuando empecé a trabajar como profesor en el euskaltegi de mi barrio, hará más de veinte años, había una forma dialectal que se empleaba en el centro para llamar al pasillo o espacio que hay entre las aulas: <em>karrajua,</em> palabra coincidente en significado y etimología con otra palabra castellana: <em>carrejo, y</em> curiosamente procedentes las dos del latín <em>curriculum</em> (¡Qué casualidad!).</p>
<p>Era ese espacio precisamente donde coincidíamos todos los que andabamos por allí: profesores, alumnos, administrativos, visitantes. Allí nos saludábamos, comentabamos cosas del trabajo, del barrio o de lo que fuera, y allí se creaba un poco el sentimiento de comunidad. Allí también se aprendía y se motivaba uno mismo y a los demás.</p>
<p>Muchos años y kilómetros de pasillo después, ya entrados en el siglo XXI, me encuentro trabajando en el departamento de didáctica de una de las redes de euskaltegis, AEK (<a rel="nofollow" href="http://www.aek.org/" class="wiki_link_ext">www.aek.org</a>). Formación, materiales, diseño de cursos, curriculum, orientación pedagógica… Desarrollo didáctico y pedagógico a fín de cuentas para una organización y un sector con mucho trabajo, mucha gente y mucha expectativa social alrededor. </p>
<p>Un sector sin embargo, donde, ante la dispersion geográfica, administrativa y de redes, no es fácil el intercambio, la conversación y la comunicación necesaria para el desarrollo y la mejora, donde hacen falta “pasillos”.  </p>
<h2 id="toc2"><strong>Los blogs</strong> </h2>
<p> A finales del año 2005 ya había llegado a nuestro país la fiebre de los blogs, se hablaba de web2.0, de la red, internet, la tecnología, nuevas maneras y formatos de comunicación, más accesibles, abiertos, personales.</p>
<p>Queremos decir cosas, comentarlas con otros, recibir aportaciones, ir más allá de los foros, jornadas y publicaciones formales que hemos tenido hasta ahora, aprender, mejorar, compartir… Eso se está empezando a hacer, y a nosotros nos puede venir bien. Hay que probar. Y ahí surge Karrajua, un blog dedicado al mundo de los euskaltegis: <a rel="nofollow" href="http://karrajua.blogspot.com/" class="wiki_link_ext">http://karrajua.blogspot.com</a>.</p>
<p>Intenciones:</p>
<ol>
<li>Probar esto de los blogs y la web2.0 que posibilidades nos da, que nos facilita y en que nos ayuda. No damos nada por seguro de antemano, y seguimos en ello. Ya sabéis, la beta perpetua.</li>
<li>Publicar. Todo eso que nos ronda la cabeza, que vemos, que ocurre alrededor y dentro de nuestro mundo. Tener un canal creado por nosotros mismos y sacar a luz experiencias, noticias, reflexiones, y a nosotros mismos también.</li>
<li>Compartir. Dar forma a todas esas cosas en común, moldear ideas, buscar ideas nuevas, aportar. Y a la vez, tejer y reforzar una red entre profesoren y gente que trabaja en el sector.</li>
<li>Vitalizar y mejorar. Todo lo anterior acaba en esto. La comunicación dinamiza, motiva e ilusiona, o así lo creemos. Y además lo necesitamos.  </li>
</ol>
<h2 id="toc3"> <strong>Karrajua.org</strong> </h2>
<p> Después de unos meses en blogger, y algunos experimentos con marcadores sociales, wikis y demás aplicaciones estamos satisfechos con el resultado, pero vemos muchas mas posibilidades, y hay que jugar con ello. Entonces decidimos pasar el blog a un dominio propio y darle estructura de CMS. </p>
<p>Razones:  </p>
<ul>
<li> Sin dejar de aprovechar los servicios 2.0 ni quitar protagonismo al blog, interesa tener un mayor control técnico para experimentar con más posibilidades. </li>
<li> Un espacio central de partida (el blog) para otros tipos de contenido o interaccion: wikis, textos, agregadores, foros, microblogs, podcast… u otros blogs sin más. </li>
<li> Un lugar de experimentación y muestra de posibilidades lo mas amplio posible. </li>
<li> Ganas de enredar con un servidor, el diseño web y el LAMP. </li>
</ul>
<p> Y eso es lo que hoy en día es Karrajua.org. Un sitio web donde queremos hablar, crear, compartir y jugar con la tecnología, la lengua, el aprendizaje, la normalización, la política lingüística, el euskera, los alumnos, los profesores... Compuesto por estos juguetes:  </p>
<ul>
<li> El blog: <a rel="nofollow" href="/" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org</a>. Espacio central y lanzadera. Actualmente es un blog colectivo y abierto a colaboraciones esporádicas (<a rel="nofollow" href="/artikuluak)" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/artikuluak)</a> por medio de un formulario: <a rel="nofollow" href="/artikulua" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/artikulua</a>. Espacio de reflexión, discusión y desarrollo de ideas. </li>
<li> Recursos: <a rel="nofollow" href="/baliabideak" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/baliabideak</a>. Cosas que la red nos trae de aquí y de allí, y que intentamos siempre dar un par de vueltas para ver que aplicaciones puede tener en nuestro trabajo. </li>
<li> Ideias para la clase: <a rel="nofollow" href="/klaserakoak/klaserako" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/klaserakoak/klaserako</a>. Espacio para mostrar, compartir y discutir ideas que tengamos para aplicar en clase o el proceso de aprendizaje en general. </li>
<li> Tumblelog: <a rel="nofollow" href="http://atoan.karrajua.org/" class="wiki_link_ext">http://atoan.karrajua.org</a>. “Spin off” del blog principal. Miniblog activo donde podemos apuntar, comentar y explicar breve e instantaneamente enlaces, citas, videos, o cualquier cosa que veamos por la red o nos venga a la cabeza. </li>
<li> Agregador de noticias: <a rel="nofollow" href="/aggregator/categories" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/aggregator/categories</a>. Informacion de fuentes externas (noticias, blogs..) vía sindicación RSS de noticias, posts y demás informaciones interesantes para nuestro sector. </li>
<li> Agregador de materiales: <a rel="nofollow" href="http://klaserako.karrajua.org/" class="wiki_link_ext">http://klaserako.karrajua.org</a>. Otro “spin off”. Éste recopila por RSS materiales e ideas para clase de diversas fuentes: Ikasbil (<a rel="nofollow" href="http://www.ikasbil.net/" class="wiki_link_ext">www.ikasbil.net</a>, web de HABE, organo del gobierno vasco, que tiene una importante sección de creacion y distribución de materiales y documentos), marcadores sociales (<a rel="nofollow" href="http://www.bildu.net/" class="wiki_link_ext">www.bildu.net</a>, del.cio.us…), blogs de profesores y de aula, repositorios de material… Los materiales se pueden comentar y valorar. Al mismo tiempo los etiqueta según nivel, tema y contenido. </li>
<li> Wiki: <a href="http://karrajua.wikispaces.com/" class="wiki_link">http://karrajua.wikispaces.com</a>. Espacio para borradores, documentos colaborativos y notas. </li>
<li>Aparte de estos hay algunas otras secciones menores o no muy desarrolladas: textos que vamos creando (<a rel="nofollow" href="/book)" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/book)</a>, foros (<a rel="nofollow" href="/forum)" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/forum)</a>, textos interesantes que encontramos en la red (<a rel="nofollow" href="/sarekoak" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/sarekoak</a>). </li>
</ul>
<p> Técnicamente Karrajua.org está construido con el software Drupal (<a rel="nofollow" href="http://www.drupal.org/" class="wiki_link_ext">www.drupal.org</a>). El porqué de esta elección:  </p>
<ul>
<li> Software de red libre, seguro, fiable y actualizado. </li>
<li> Moldeable, modulable y flexible de cara a la creación y adaptación de diversos tipos de contenido, diseño, participación de usuarios y organización del contenido. </li>
<li> Ideal para experimentar, a pesar de los conocimientos técnicos que pueda exigir (que no son tantos). </li>
</ul>
<h2 id="toc4"><strong>¿Qué más?</strong> </h2>
<p> Como hemos dicho, Karrajua es sobre todo un espacio experimental, de juego y prueba -un “probaleku” que diríamos en euskera-, pero que poco a poco ha ido creando una pequeña red de personas interesadas en el mundo en que nos movemos. Y que, muy poco a poco, quizás esta consiguiendo aportar un poco de comunicación, reflexión, ideas y “salsa” a la gente que trabaja en la euskaldunización de adultos.</p>
<p>Karrajua, como nuestro sector en su totalidad, es una web nacida para desaparecer una vez conseguido el objetivo. Pero nos queda mucho camino por delante. Por ejemplo:  </p>
<ul>
<li> Nuevos colaboradores y usuarios. </li>
<li> Más colaboración en la creación y distribución de contenidos </li>
<li> Inspiración y base de operaciones para proyectos e ideas externas al blog y el site. </li>
<li> Más ideas, reflexiones, charlas y movidilla en general. </li>
<li> Alguna cosa que ni se nos había ocurrido. </li>
</ul>
<p> Muchas palabras raras, una lengua diferente y no muy conocida (ni comprendida), un sector un poco apartado de la enseñanza en general… Pero seguramente después de leer esto nos demos cuenta de que estamos hablando todos un lenguaje muy común.</p>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/teknoendredoak/karrajua_org_desde_el_mundo_de_los_euskaltegis&amp;title=Karrajua.org%2C+desde+el+mundo+de+los+euskaltegis" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/teknoendredoak/karrajua_org_desde_el_mundo_de_los_euskaltegis" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/teknoendredoak/karrajua_org_desde_el_mundo_de_los_euskaltegis&amp;title=Karrajua.org%2C+desde+el+mundo+de+los+euskaltegis" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><a href="http://edublogs08.ciberespiral.net/">Edublogs08</a>rako prestatutako aurkezpena | Presentación preparada para <a href="http://edublogs08.ciberespiral.net/">Edublogs08 </a></p>
<p><strong><em>Abstract</em></strong><em>: Karrajua quiere decir pasillo en euskera. Blog, web, foro o sitio web, como se quiera llamar, la idea es ésa, el pasillo que une las aulas, donde hablamos de lo que ocurre dentro de la clase o dentro de nuestra cabeza, donde coinciden los profesores que van de una clase a otra, los alumnos, la gente que por un motivo u otro tiene relación con la enseñanza del euskera a adultos y todas las etiquetas que se le puedan poner: lengua, euskera, normalización, pedagogia, aprendizaje, tecnología, trabajo, política lingüística...</em></p>
<p><em>Un pasillo que intenta unir los centros de enseñanza de euskera para adultos, los “euskaltegis”, separados por muchos kilómetros físicos y muchos kilómetros de incomunicación, para aprender, contar, discutir, conocerse, conocer... para hablar a fín de cuentas. </em> <br /> <em>___</em> <br /> <em>Karrajua, euskaltegien mundutik</em>, muchas palabras desconocidas quizás, una lengua diferente para muchos de vosotros seguramente, y no sólo por el idioma. Una forma dialectal del euskera da nombre al blog: “karrajua”, <em>pasillo o corredor</em> veréis en algún diccionario. <em>Euskaltegi</em>, quizás ésta sea más difícil de encontrar, pero en todo el ámbito lingüístico del euskera (y fuera también) encontraréis este nombre. <br /> La palabra euskaltegi surge a finales de los años 70 para designar los entonces nuevos centros de enseñanza de euskera para adultos. Centros dedicados a ello, un poco al estilo de las academias de lenguas, pero focalizados en el euskera.</p>
<p> Hoy en día hay más de 150 distribuidos por toda la geografia vasca, tanto en capitales y centros urbanos como en pueblos y comarcas. Desde el occidente de Bizkaia hasta el interior del País Vasco-Francés o Iparralde, desde el Ebro hasta la costa cantábrica. Organizados en diversas redes, de titularidad pública, concertados o libres. Unos con más de 600 alumnos, otros con 30 ó 40. Con 30 profesores trabajando o con 3.</p>
<p>De tal forma, casi 2.000 personas trabajamos en la euskaldunización de adultos, atendiendo a 40.000 alumnos aproximadamente. Mucha gente a la que le pasan muchas cosas, que hace muchas cosas y que tendría muchas cosas que contar y compartir.  </p>
<h2 id="toc1"><strong>Karrajua=pasillo</strong> </h2>
<p> Cuando empecé a trabajar como profesor en el euskaltegi de mi barrio, hará más de veinte años, había una forma dialectal que se empleaba en el centro para llamar al pasillo o espacio que hay entre las aulas: <em>karrajua,</em> palabra coincidente en significado y etimología con otra palabra castellana: <em>carrejo, y</em> curiosamente procedentes las dos del latín <em>curriculum</em> (¡Qué casualidad!).</p>
<p>Era ese espacio precisamente donde coincidíamos todos los que andabamos por allí: profesores, alumnos, administrativos, visitantes. Allí nos saludábamos, comentabamos cosas del trabajo, del barrio o de lo que fuera, y allí se creaba un poco el sentimiento de comunidad. Allí también se aprendía y se motivaba uno mismo y a los demás.</p>
<p>Muchos años y kilómetros de pasillo después, ya entrados en el siglo XXI, me encuentro trabajando en el departamento de didáctica de una de las redes de euskaltegis, AEK (<a rel="nofollow" href="http://www.aek.org/" class="wiki_link_ext">www.aek.org</a>). Formación, materiales, diseño de cursos, curriculum, orientación pedagógica… Desarrollo didáctico y pedagógico a fín de cuentas para una organización y un sector con mucho trabajo, mucha gente y mucha expectativa social alrededor. </p>
<p>Un sector sin embargo, donde, ante la dispersion geográfica, administrativa y de redes, no es fácil el intercambio, la conversación y la comunicación necesaria para el desarrollo y la mejora, donde hacen falta “pasillos”.  </p>
<h2 id="toc2"><strong>Los blogs</strong> </h2>
<p> A finales del año 2005 ya había llegado a nuestro país la fiebre de los blogs, se hablaba de web2.0, de la red, internet, la tecnología, nuevas maneras y formatos de comunicación, más accesibles, abiertos, personales.</p>
<p>Queremos decir cosas, comentarlas con otros, recibir aportaciones, ir más allá de los foros, jornadas y publicaciones formales que hemos tenido hasta ahora, aprender, mejorar, compartir… Eso se está empezando a hacer, y a nosotros nos puede venir bien. Hay que probar. Y ahí surge Karrajua, un blog dedicado al mundo de los euskaltegis: <a rel="nofollow" href="http://karrajua.blogspot.com/" class="wiki_link_ext">http://karrajua.blogspot.com</a>.</p>
<p>Intenciones:</p>
<ol>
<li>Probar esto de los blogs y la web2.0 que posibilidades nos da, que nos facilita y en que nos ayuda. No damos nada por seguro de antemano, y seguimos en ello. Ya sabéis, la beta perpetua.</li>
<li>Publicar. Todo eso que nos ronda la cabeza, que vemos, que ocurre alrededor y dentro de nuestro mundo. Tener un canal creado por nosotros mismos y sacar a luz experiencias, noticias, reflexiones, y a nosotros mismos también.</li>
<li>Compartir. Dar forma a todas esas cosas en común, moldear ideas, buscar ideas nuevas, aportar. Y a la vez, tejer y reforzar una red entre profesoren y gente que trabaja en el sector.</li>
<li>Vitalizar y mejorar. Todo lo anterior acaba en esto. La comunicación dinamiza, motiva e ilusiona, o así lo creemos. Y además lo necesitamos.  </li>
</ol>
<h2 id="toc3"> <strong>Karrajua.org</strong> </h2>
<p> Después de unos meses en blogger, y algunos experimentos con marcadores sociales, wikis y demás aplicaciones estamos satisfechos con el resultado, pero vemos muchas mas posibilidades, y hay que jugar con ello. Entonces decidimos pasar el blog a un dominio propio y darle estructura de CMS. </p>
<p>Razones:  </p>
<ul>
<li> Sin dejar de aprovechar los servicios 2.0 ni quitar protagonismo al blog, interesa tener un mayor control técnico para experimentar con más posibilidades. </li>
<li> Un espacio central de partida (el blog) para otros tipos de contenido o interaccion: wikis, textos, agregadores, foros, microblogs, podcast… u otros blogs sin más. </li>
<li> Un lugar de experimentación y muestra de posibilidades lo mas amplio posible. </li>
<li> Ganas de enredar con un servidor, el diseño web y el LAMP. </li>
</ul>
<p> Y eso es lo que hoy en día es Karrajua.org. Un sitio web donde queremos hablar, crear, compartir y jugar con la tecnología, la lengua, el aprendizaje, la normalización, la política lingüística, el euskera, los alumnos, los profesores... Compuesto por estos juguetes: <br /> 
<ul>
<li> El blog: <a rel="nofollow" href="/" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org</a>. Espacio central y lanzadera. Actualmente es un blog colectivo y abierto a colaboraciones esporádicas (<a rel="nofollow" href="/artikuluak)" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/artikuluak)</a> por medio de un formulario: <a rel="nofollow" href="/artikulua" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/artikulua</a>. Espacio de reflexión, discusión y desarrollo de ideas. </li>
<li> Recursos: <a rel="nofollow" href="/baliabideak" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/baliabideak</a>. Cosas que la red nos trae de aquí y de allí, y que intentamos siempre dar un par de vueltas para ver que aplicaciones puede tener en nuestro trabajo. </li>
<li> Ideias para la clase: <a rel="nofollow" href="/klaserakoak/klaserako" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/klaserakoak/klaserako</a>. Espacio para mostrar, compartir y discutir ideas que tengamos para aplicar en clase o el proceso de aprendizaje en general. </li>
<li> Tumblelog: <a rel="nofollow" href="http://atoan.karrajua.org/" class="wiki_link_ext">http://atoan.karrajua.org</a>. “Spin off” del blog principal. Miniblog activo donde podemos apuntar, comentar y explicar breve e instantaneamente enlaces, citas, videos, o cualquier cosa que veamos por la red o nos venga a la cabeza. </li>
<li> Agregador de noticias: <a rel="nofollow" href="/aggregator/categories" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/aggregator/categories</a>. Informacion de fuentes externas (noticias, blogs..) vía sindicación RSS de noticias, posts y demás informaciones interesantes para nuestro sector. </li>
<li> Agregador de materiales: <a rel="nofollow" href="http://klaserako.karrajua.org/" class="wiki_link_ext">http://klaserako.karrajua.org</a>. Otro “spin off”. Éste recopila por RSS materiales e ideas para clase de diversas fuentes: Ikasbil (<a rel="nofollow" href="http://www.ikasbil.net/" class="wiki_link_ext">www.ikasbil.net</a>, web de HABE, organo del gobierno vasco, que tiene una importante sección de creacion y distribución de materiales y documentos), marcadores sociales (<a rel="nofollow" href="http://www.bildu.net/" class="wiki_link_ext">www.bildu.net</a>, del.cio.us…), blogs de profesores y de aula, repositorios de material… Los materiales se pueden comentar y valorar. Al mismo tiempo los etiqueta según nivel, tema y contenido. </li>
<li> Wiki: <a href="http://karrajua.wikispaces.com/" class="wiki_link">http://karrajua.wikispaces.com</a>. Espacio para borradores, documentos colaborativos y notas. </li>
<li>Aparte de estos hay algunas otras secciones menores o no muy desarrolladas: textos que vamos creando (<a rel="nofollow" href="/book)" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/book)</a>, foros (<a rel="nofollow" href="/forum)" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/forum)</a>, textos interesantes que encontramos en la red (<a rel="nofollow" href="/sarekoak" class="wiki_link_ext">http://karrajua.org/sarekoak</a>). </li>
</ul>
<p> Técnicamente Karrajua.org está construido con el software Drupal (<a rel="nofollow" href="http://www.drupal.org/" class="wiki_link_ext">www.drupal.org</a>). El porqué de esta elección: <br /> 
<ul>
<li> Software de red libre, seguro, fiable y actualizado. </li>
<li> Moldeable, modulable y flexible de cara a la creación y adaptación de diversos tipos de contenido, diseño, participación de usuarios y organización del contenido. </li>
<li> Ideal para experimentar, a pesar de los conocimientos técnicos que pueda exigir (que no son tantos). </li>
</ul>
<h2 id="toc4"><strong>¿Qué más?</strong> </h2>
<p> Como hemos dicho, Karrajua es sobre todo un espacio experimental, de juego y prueba -un “probaleku” que diríamos en euskera-, pero que poco a poco ha ido creando una pequeña red de personas interesadas en el mundo en que nos movemos. Y que, muy poco a poco, quizás esta consiguiendo aportar un poco de comunicación, reflexión, ideas y “salsa” a la gente que trabaja en la euskaldunización de adultos.</p>
<p>Karrajua, como nuestro sector en su totalidad, es una web nacida para desaparecer una vez conseguido el objetivo. Pero nos queda mucho camino por delante. Por ejemplo:  </p>
<ul>
<li> Nuevos colaboradores y usuarios. </li>
<li> Más colaboración en la creación y distribución de contenidos </li>
<li> Inspiración y base de operaciones para proyectos e ideas externas al blog y el site. </li>
<li> Más ideas, reflexiones, charlas y movidilla en general. </li>
<li> Alguna cosa que ni se nos había ocurrido. </li>
</ul>
<p> Muchas palabras raras, una lengua diferente y no muy conocida (ni comprendida), un sector un poco apartado de la enseñanza en general… Pero seguramente después de leer esto nos demos cuenta de que estamos hablando todos un lenguaje muy común.</p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Amaieran</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/amaieran" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/amaieran</id>
    <published>2008-07-01T14:29:04+02:00</published>
    <updated>2008-07-01T14:29:04+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="erabilera" />
    <category term="ikasleak" />
    <category term="irakasleak" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p>Uztailean gaude, eta dagoeneko oporretan gehienak. 9 hilabeteko ibilbidea izaten da gurea eta ekainean jaiotza barik zerbait joan egiten zaigula pentsa daiteke batzuetan. Halakoxe pentsamendua geratu zitzaidan lehengo egunean <a href="http://eibar.org/blogak/leire/archive/2008/06/21/pa-amb-tomaquet-kurtso-amaieran">Leireri bere taldearen agur-jaiarena irakurri ostean</a>.</p>
<blockquote><p>...amaitu da, eta bederatzi hilabetean sortu den komunitatea deseginda gelditzen da betiko, egindako harremana historia bihurtu da, oroitzapen bat. </p>
</p>
</p></blockquote>
<p>Tristura apur bat geratzen da sarri, azken batean harreman pertsonalak ere sortzen dira halakoetan, eta guztiekin ez akaso, baina askorekin seguruenik irakasle-ikasle kanaletik harago joan gara ustekabean. Oraindik ditut gogoan barnetegi pare bateko azken eguneko besakadak, negarrak eta &quot;gero arte&quot; guztiak.</p>
<p>Eta, bihotza freskatzeko handik berotasun apur bat burura pasatuta, <a href="http://www.blogak.com/garaigoikoa">Txerrak</a> lehengoan <a href="/blog/benito/inkestatik_zertzeladak#comment-915">bidali zigun grafikoari</a> begira jarri naiz: </p>
<p><img src="http://www.soziolinguistika.org/modules/Bat/irudiak/bat/40/MartinezLuna/image002.gif" alt="" width="430" height="322" /> </p>
<p><em>Hizkuntza biziaren euskarriak</em> dio Martinez de Lunaren marrazkiak. Hizkuntz gaitasun erlatiboa (horretan gabiltza ba!), erabilerarako motibazioa (pantumaka apur batek zenbat eman ahal du!); onarpen soziala, ospea, erakargarritasuna (kendu ez diogu egiten behintzat); aldeko baldintza demolinguistikoak (gure txokotxo hauetan maioria absolutua izaten gara...), eta beste euskaldunekiko harreman sareak.</p>
<p>Harreman sareak, sortu eta 9 hilabetera amatatu egiten zaizkigunak. Ez da modurik egongo sare horiei iraungitze-data kentzeko? </p>
<p>PD: <em>harreman sarea</em> eta <em>sare soziala</em> parekatzen ibiliko da honez gero teknopop zaleren bat. </p>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/amaieran&amp;title=Amaieran" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/amaieran" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/amaieran&amp;title=Amaieran" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p>Uztailean gaude, eta dagoeneko oporretan gehienak. 9 hilabeteko ibilbidea izaten da gurea eta ekainean jaiotza barik zerbait joan egiten zaigula pentsa daiteke batzuetan. Halakoxe pentsamendua geratu zitzaidan lehengo egunean <a href="http://eibar.org/blogak/leire/archive/2008/06/21/pa-amb-tomaquet-kurtso-amaieran">Leireri bere taldearen agur-jaiarena irakurri ostean</a>.</p>
<blockquote><p>...amaitu da, eta bederatzi hilabetean sortu den komunitatea deseginda gelditzen da betiko, egindako harremana historia bihurtu da, oroitzapen bat. </p>
</p></blockquote>
<p>Tristura apur bat geratzen da sarri, azken batean harreman pertsonalak ere sortzen dira halakoetan, eta guztiekin ez akaso, baina askorekin seguruenik irakasle-ikasle kanaletik harago joan gara ustekabean. Oraindik ditut gogoan barnetegi pare bateko azken eguneko besakadak, negarrak eta &quot;gero arte&quot; guztiak.</p>
<p>Eta, bihotza freskatzeko handik berotasun apur bat burura pasatuta, <a href="http://www.blogak.com/garaigoikoa">Txerrak</a> lehengoan <a href="/blog/benito/inkestatik_zertzeladak#comment-915">bidali zigun grafikoari</a> begira jarri naiz: </p>
<p><img src="http://www.soziolinguistika.org/modules/Bat/irudiak/bat/40/MartinezLuna/image002.gif" alt="" width="430" height="322" /> </p>
<p><em>Hizkuntza biziaren euskarriak</em> dio Martinez de Lunaren marrazkiak. Hizkuntz gaitasun erlatiboa (horretan gabiltza ba!), erabilerarako motibazioa (pantumaka apur batek zenbat eman ahal du!); onarpen soziala, ospea, erakargarritasuna (kendu ez diogu egiten behintzat); aldeko baldintza demolinguistikoak (gure txokotxo hauetan maioria absolutua izaten gara...), eta beste euskaldunekiko harreman sareak.</p>
<p>Harreman sareak, sortu eta 9 hilabetera amatatu egiten zaizkigunak. Ez da modurik egongo sare horiei iraungitze-data kentzeko? </p>
<p>PD: <em>harreman sarea</em> eta <em>sare soziala</em> parekatzen ibiliko da honez gero teknopop zaleren bat. </p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Euskara hobetzen</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/786" />
    <id>http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/786</id>
    <published>2008-07-01T00:06:46+02:00</published>
    <updated>2008-07-01T00:08:34+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="arauak" />
    <category term="gomendioak" />
    <category term="gramatika" />
    <category term="hizkuntza" />
    <category term="testuak" />
    <category term="baliabidea" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-3">
<div class="form-item">
 <label>Esteka: </label><br />
 <a href="http://pilarikazuriaga.wordpress.com/euskara-hobetzen/">http://pilarikazuriaga.wordpress.com/euskara-hobetzen/</a>
</div>
<div class="flexinode-textarea-7">
<div class="form-item">
 <label>Azalpena: </label><br />
 <!--paging_filter-->
<p><a href="http://del.icio.us/network/bontxi">Delicio.us-en bitartez</a> (mila esker Jolaus), <a href="http://pilarikazuriaga.wordpress.com/"><em>Pausoz pauso normalizazio bidean</em></a> blogera heldu gara. Getxoko Berritzeguneko Hizkuntza Normalkuntzako sailetik mantentzen da bloga, eta berton <em><a href="http://pilarikazuriaga.wordpress.com/euskara-hobetzen/">Euskara hobetzen</a></em> izeneko atal batean hizkuntzaren inguruko arau eta gomendio batzuk eskaintzen dizkigute .doc formatuan. </p>
<p>Zuzentasun arauak, esamoldeak eta hizkuntz-gomendioen zerrenda. Interesgarria ikasten ari direnak euskarari buruz gauzak ikasi eta euskara ikasteko pilula txikietan.</p>
<p>Hemen daukazue <a href="http://pilarikazuriaga.files.wordpress.com/2008/04/zerrenda1.doc">zerrenda</a> (.doc). </p>
<p><object codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,0,0" id="doc_141978233719060" name="doc_141978233719060" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" align="middle"	height="500" width="100%"></p>
<param name="movie"	value="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3739156&amp;access_key=key-6kgjw7i9nkzvbagq0xr&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true">
<param name="quality" value="high">
<param name="play" value="true">
<param name="loop" value="true">
<param name="scale" value="showall">
<param name="wmode" value="opaque">
<param name="devicefont" value="false">
<param name="bgcolor" value="#ffffff">
<param name="menu" value="true">
<param name="allowFullScreen" value="true">
<param name="allowScriptAccess" value="always">
<param name="salign" value="">		<embed src="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3739156&amp;access_key=key-6kgjw7i9nkzvbagq0xr&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true" quality="high" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" play="true" loop="true" scale="showall" wmode="opaque" devicefont="false" bgcolor="#ffffff" name="doc_141978233719060_object" menu="true" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" salign="" type="application/x-shockwave-flash" align="middle" height="500" width="100%"></embed>	</object></p>
<div style="font-size:10px;text-align:center;width:100%"><a href="http://www.scribd.com/doc/3739156/zerrenda1">zerrenda1</a> - <a href="http://www.scribd.com/upload">Upload a Document to Scribd</a></div>
<div style="display:none"> Read this document on Scribd: <a href="http://www.scribd.com/doc/3739156/zerrenda1">zerrenda1</a> </div>
</div>
</div>
</div>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/786&amp;title=Euskara+hobetzen" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/786" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/786&amp;title=Euskara+hobetzen" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-3">
<div class="form-item">
 <label>Esteka: </label><br />
 <a href="http://pilarikazuriaga.wordpress.com/euskara-hobetzen/">http://pilarikazuriaga.wordpress.com/euskara-hobetzen/</a>
</div>
<div class="flexinode-textarea-7">
<div class="form-item">
 <label>Azalpena: </label><br />
 <!--paging_filter-->
<p><a href="http://del.icio.us/network/bontxi">Delicio.us-en bitartez</a> (mila esker Jolaus), <a href="http://pilarikazuriaga.wordpress.com/"><em>Pausoz pauso normalizazio bidean</em></a> blogera heldu gara. Getxoko Berritzeguneko Hizkuntza Normalkuntzako sailetik mantentzen da bloga, eta berton <em><a href="http://pilarikazuriaga.wordpress.com/euskara-hobetzen/">Euskara hobetzen</a></em> izeneko atal batean hizkuntzaren inguruko arau eta gomendio batzuk eskaintzen dizkigute .doc formatuan. </p>
<p>Zuzentasun arauak, esamoldeak eta hizkuntz-gomendioen zerrenda. Interesgarria ikasten ari direnak euskarari buruz gauzak ikasi eta euskara ikasteko pilula txikietan.</p>
<p>Hemen daukazue <a href="http://pilarikazuriaga.files.wordpress.com/2008/04/zerrenda1.doc">zerrenda</a> (.doc). </p>
<p><object codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,0,0" id="doc_141978233719060" name="doc_141978233719060" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" align="middle"	height="500" width="100%"></p>
<param name="movie"	value="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3739156&amp;access_key=key-6kgjw7i9nkzvbagq0xr&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true">
<param name="quality" value="high">
<param name="play" value="true">
<param name="loop" value="true">
<param name="scale" value="showall">
<param name="wmode" value="opaque">
<param name="devicefont" value="false">
<param name="bgcolor" value="#ffffff">
<param name="menu" value="true">
<param name="allowFullScreen" value="true">
<param name="allowScriptAccess" value="always">
<param name="salign" value="">		<embed src="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3739156&amp;access_key=key-6kgjw7i9nkzvbagq0xr&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true" quality="high" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" play="true" loop="true" scale="showall" wmode="opaque" devicefont="false" bgcolor="#ffffff" name="doc_141978233719060_object" menu="true" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" salign="" type="application/x-shockwave-flash" align="middle" height="500" width="100%"></embed>	</object></p>
<div style="font-size:10px;text-align:center;width:100%"><a href="http://www.scribd.com/doc/3739156/zerrenda1">zerrenda1</a> - <a href="http://www.scribd.com/upload">Upload a Document to Scribd</a></div>
<div style="display:none"> Read this document on Scribd: <a href="http://www.scribd.com/doc/3739156/zerrenda1">zerrenda1</a> </div>
</div>
</div>
</div>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Bertan Bilbo!</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/bertan_bilbo" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/bertan_bilbo</id>
    <published>2008-06-24T14:34:08+02:00</published>
    <updated>2008-06-24T18:30:51+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="bilbo" />
    <category term="euskalduntzea" />
    <category term="euskalgintza" />
    <category term="euskaltegiak" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p>       <img src="http://www.asapala.org/mahatsorriak/blogs/media/bertan-bilbo-zirriborroatx.jpg" border="0" alt="" hspace="5" vspace="5" align="right" />Ez da gauza ona izaten norberaren parrokiako kanpaiak baino ez entzutea, baina bilbotarroi, gure parrokia <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Irudi:Portal_of_the_Cathedral_of_Bilbao.jpg">katedrala</a> izanda gainera (a, hori ez da?), hainbeste kritikatzen (eta gorrotatzen) zaigun harrokeria puntu hori lantzean behin berreskuratzea ez zaigu txarto etortzen, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Bilboko_historia">San Antoneko zubiaren ingurutik hasita</a> zortzi mendetan zehar gorpuztu den inperioko seme-alabok geure nortasun guztia galduko ez badugu behintzat.            </p>
<p><a href="http://www.hiru.com/hiztegiak/mokoroa/?gazt=&amp;eusk=bertan+bilbo&amp;nork=&amp;kera=&amp;bidali=Bilatu"><em>Bertan Bilbo!</em></a> hizkuntz eskakizunetako probetan galdetzen ez diren esamolde horietako bat da (nik dakidala behintzat, baina kontuz!). Gauza handi baten aurrean botatzen ei da, Bizkaian edo <a href="http://postaria.com/pipermail/eibartarrak/2007-October/011878.html">Mendebaldean</a> <a href="http://www.ahotsak.com/soraluze/pasartea/11458">erabilia</a> dirudienez.     </p>
<p>Eta <em>Bertan Bilbo</em> Aitor eta Pedro Zuberogoitiak atondu duten <a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=plaza&amp;data=2008-05-30&amp;orria=042&amp;kont=009">liburuaren izenburua</a> ere bada. Artxanda eta Pagasarriren arteko troka eta bazterretan  XX.mendean euskalgintza zer eta non izan den <a href="http://www.blogak.com/garaigoikoa/irakurgaiak-bertan-bilbo">laburtu digute</a> hirurehun eta hainbat orrialdetan.     </p>
<p>Gustura irakurri eta hainbat gauza jakin ditut horrela neuk behintzat, gure aurretik asko izan direla, eta gaur egunekotzat ditugun kezka asko ez direla berriak, besteak beste.            </p>
<p>Gauza jakina da beharbada &quot;euskaltegi&quot; hitza Bilbon sortu zela 1980en hasieran. Imanol Berriatuak hala bataiatzea gomendatu zien orduan hemen eratu ziren euskara ikasteko zentro berri profesionalizatuei. Helduen euskalduntze-alfabetatzearen plaza nagusia izan da Botxoa urteetan seguruenik, eta 1960tik aurrrerakoak kontatzen dituzten pasarteak (Xabier Peña, <em>Euskalduntzen</em>, <em>Jalgi Hadi</em>, Imanol Berriatua...) irakurtzea gomendatuko nioke HEAn diharduten edo jarduteko asmoa duten guztiei.      </p>
<p>Edozelan ere, irakurritakoen artean deigarrienak, ezezagunenak eta aipagarrienak XX mendearen hasierakoak egin zaizkit. Bilboko institutuko euskara katedratik hasita (Azkue, Arana eta Unamonoren lehiarekin hasi zen hura), gerra aurreko mugimendurainokoak: Euzkeltzale Bazkuna, Emakume Abertzaleen Batza eta enparauen lana.     </p>
<p>Jakin dut adibidez orain <a href="http://www.tagzania.com/item/822">lan egiten dudan lekuaren</a> ondo-ondoan, <a href="http://maps.google.com/maps?f=q&amp;hl=eu&amp;geocode=&amp;q=bidebarrieta+14&amp;sll=43.261566,-2.953896&amp;sspn=0.009235,0.018797&amp;ie=UTF8&amp;ll=43.257956,-2.924316&amp;spn=0.004618,0.009398&amp;z=17&amp;iwloc=addr">Bidebarrieta eta Txakur kaleen izkinan</a> 1930 inguruan Euzko Gaztedijak euskara sustatu eta ikasteko zentro sendoa atondu zuela. Ehundaka ikasle eta egundoko giroa ei zebilen han, hitzaldiak, kantuak... Hemen ondoan, berton Bilbon.     </p>
<p>Eta Bilboko institutuan eskolak eman zituen Joseba Altuna irakaslearen aipamen honek harritu nau, haren &quot;modernitateak&quot; gehien bat:     </p>
<blockquote><p>Mi opinión es que estas clases deberán ser esencialmente prácticas, haciendo porque de ellas salga el alumno todo lo euzkeldun que sea posible.       </p>
<p>A este objeto hay que procurar no abusar de términos gramaticales y hacer que el alumno empieze a pensar y hablar en Euzkera desde el primer momento.       </p>
<p>[...]       </p>
<p>El profesor deber poner un gran empeño en hacer agradable el tiempo de clase. Hay que instruir deleitando. Ni mucha gramática ni mucha rigidez. El éxito de una clase de Euzkera puede depender de ello.       </p>
<p>Este ha sido el sistema implantado y seguido por el suscrito en las escuelas municipales de Bilbao y puede vanagloriarse del éxito obtenido.       </p>
<p>(Joseba Altunak 1920an Bilboko institutuko euskara katedraren deialdira aurkeztu zuen &quot;<em>Programa Razonado</em>&quot;.)        </p>
</p>
</p></blockquote>
<p><em>Bertan Bilbo</em> hemendik aurrera ezagunagoa izatea mereziko duen esamoldea dela uste dut. Ezta?     </p>
<p>PD: Bihar, ekainak 25, Zuberogoitia anaiak izango ditugu <a href="http://www.tagzania.com/item/2828">Txurdinagan</a> liburuaz solasean eta  <a href="http://www.asapala.org/mahatsorriak/tartea?title=50_saioa_bertan_bilbo&amp;more=1&amp;c=1&amp;tb=1&amp;pb=1">Mahatserriko Irakurlearen Tartearen 50. saioa ospatzen</a>, Julen Gabiriak aurkeztuta (honek <a href="http://eibar.org/blogak/gabiria/topics/Bertan%20Bilbo">ondo ezagutzen du esamoldea</a>). <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Mahatserri">Mahatserri partera</a> zaudete gonbidatuta beraz.            </p>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/bertan_bilbo&amp;title=Bertan+Bilbo%21" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/bertan_bilbo" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/bertan_bilbo&amp;title=Bertan+Bilbo%21" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p>       <img src="http://www.asapala.org/mahatsorriak/blogs/media/bertan-bilbo-zirriborroatx.jpg" border="0" alt="" hspace="5" vspace="5" align="right" />Ez da gauza ona izaten norberaren parrokiako kanpaiak baino ez entzutea, baina bilbotarroi, gure parrokia <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Irudi:Portal_of_the_Cathedral_of_Bilbao.jpg">katedrala</a> izanda gainera (a, hori ez da?), hainbeste kritikatzen (eta gorrotatzen) zaigun harrokeria puntu hori lantzean behin berreskuratzea ez zaigu txarto etortzen, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Bilboko_historia">San Antoneko zubiaren ingurutik hasita</a> zortzi mendetan zehar gorpuztu den inperioko seme-alabok geure nortasun guztia galduko ez badugu behintzat.            </p>
<p><a href="http://www.hiru.com/hiztegiak/mokoroa/?gazt=&amp;eusk=bertan+bilbo&amp;nork=&amp;kera=&amp;bidali=Bilatu"><em>Bertan Bilbo!</em></a> hizkuntz eskakizunetako probetan galdetzen ez diren esamolde horietako bat da (nik dakidala behintzat, baina kontuz!). Gauza handi baten aurrean botatzen ei da, Bizkaian edo <a href="http://postaria.com/pipermail/eibartarrak/2007-October/011878.html">Mendebaldean</a> <a href="http://www.ahotsak.com/soraluze/pasartea/11458">erabilia</a> dirudienez.     </p>
<p>Eta <em>Bertan Bilbo</em> Aitor eta Pedro Zuberogoitiak atondu duten <a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=plaza&amp;data=2008-05-30&amp;orria=042&amp;kont=009">liburuaren izenburua</a> ere bada. Artxanda eta Pagasarriren arteko troka eta bazterretan  XX.mendean euskalgintza zer eta non izan den <a href="http://www.blogak.com/garaigoikoa/irakurgaiak-bertan-bilbo">laburtu digute</a> hirurehun eta hainbat orrialdetan.     </p>
<p>Gustura irakurri eta hainbat gauza jakin ditut horrela neuk behintzat, gure aurretik asko izan direla, eta gaur egunekotzat ditugun kezka asko ez direla berriak, besteak beste.            </p>
<p>Gauza jakina da beharbada &quot;euskaltegi&quot; hitza Bilbon sortu zela 1980en hasieran. Imanol Berriatuak hala bataiatzea gomendatu zien orduan hemen eratu ziren euskara ikasteko zentro berri profesionalizatuei. Helduen euskalduntze-alfabetatzearen plaza nagusia izan da Botxoa urteetan seguruenik, eta 1960tik aurrrerakoak kontatzen dituzten pasarteak (Xabier Peña, <em>Euskalduntzen</em>, <em>Jalgi Hadi</em>, Imanol Berriatua...) irakurtzea gomendatuko nioke HEAn diharduten edo jarduteko asmoa duten guztiei.      </p>
<p>Edozelan ere, irakurritakoen artean deigarrienak, ezezagunenak eta aipagarrienak XX mendearen hasierakoak egin zaizkit. Bilboko institutuko euskara katedratik hasita (Azkue, Arana eta Unamonoren lehiarekin hasi zen hura), gerra aurreko mugimendurainokoak: Euzkeltzale Bazkuna, Emakume Abertzaleen Batza eta enparauen lana.     </p>
<p>Jakin dut adibidez orain <a href="http://www.tagzania.com/item/822">lan egiten dudan lekuaren</a> ondo-ondoan, <a href="http://maps.google.com/maps?f=q&amp;hl=eu&amp;geocode=&amp;q=bidebarrieta+14&amp;sll=43.261566,-2.953896&amp;sspn=0.009235,0.018797&amp;ie=UTF8&amp;ll=43.257956,-2.924316&amp;spn=0.004618,0.009398&amp;z=17&amp;iwloc=addr">Bidebarrieta eta Txakur kaleen izkinan</a> 1930 inguruan Euzko Gaztedijak euskara sustatu eta ikasteko zentro sendoa atondu zuela. Ehundaka ikasle eta egundoko giroa ei zebilen han, hitzaldiak, kantuak... Hemen ondoan, berton Bilbon.     </p>
<p>Eta Bilboko institutuan eskolak eman zituen Joseba Altuna irakaslearen aipamen honek harritu nau, haren &quot;modernitateak&quot; gehien bat:     </p>
<blockquote><p>Mi opinión es que estas clases deberán ser esencialmente prácticas, haciendo porque de ellas salga el alumno todo lo euzkeldun que sea posible.       </p>
<p>A este objeto hay que procurar no abusar de términos gramaticales y hacer que el alumno empieze a pensar y hablar en Euzkera desde el primer momento.       </p>
<p>[...]       </p>
<p>El profesor deber poner un gran empeño en hacer agradable el tiempo de clase. Hay que instruir deleitando. Ni mucha gramática ni mucha rigidez. El éxito de una clase de Euzkera puede depender de ello.       </p>
<p>Este ha sido el sistema implantado y seguido por el suscrito en las escuelas municipales de Bilbao y puede vanagloriarse del éxito obtenido.       </p>
<p>(Joseba Altunak 1920an Bilboko institutuko euskara katedraren deialdira aurkeztu zuen &quot;<em>Programa Razonado</em>&quot;.)        </p>
</p></blockquote>
<p><em>Bertan Bilbo</em> hemendik aurrera ezagunagoa izatea mereziko duen esamoldea dela uste dut. Ezta?     </p>
<p>PD: Bihar, ekainak 25, Zuberogoitia anaiak izango ditugu <a href="http://www.tagzania.com/item/2828">Txurdinagan</a> liburuaz solasean eta  <a href="http://www.asapala.org/mahatsorriak/tartea?title=50_saioa_bertan_bilbo&amp;more=1&amp;c=1&amp;tb=1&amp;pb=1">Mahatserriko Irakurlearen Tartearen 50. saioa ospatzen</a>, Julen Gabiriak aurkeztuta (honek <a href="http://eibar.org/blogak/gabiria/topics/Bertan%20Bilbo">ondo ezagutzen du esamoldea</a>). <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Mahatserri">Mahatserri partera</a> zaudete gonbidatuta beraz.            </p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Inkestatik zertzeladak</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/inkestatik_zertzeladak" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/inkestatik_zertzeladak</id>
    <published>2008-06-23T01:29:42+02:00</published>
    <updated>2008-06-23T01:38:36+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="euskara" />
    <category term="inkesta" />
    <category term="soziolinguistika" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p><img src="http://www.erabili.com/zer_berri/berriak/argazkiak/2008/IV_inkesta_soziolinguistikoa_3_485.png" alt="" width="485" height="362" />Ostiralean zabaldu zen <a href="http://www.scribd.com/doc/3485588/IV-Inkesta-Soziolinguistikoa">IV. inkesta soziolinguistikoa</a>. Datu eskean i<a href="/blog/benito/ikastea_eginkizun_soziala">bili ginen aurrekoan</a> eta hemen datuetan behintzat badaukagu, 200 orrialdetik gora hain zuzen ere. </p>
<p>Ez dut datuen irakurketa zehatzik egin, baina guri dagokigunerako -badakizue, helduen eusakalduntze-alfabetatzea- interesgarria edo deigarri izan daitekeen zerbaiten bila ibili naiz. Zertzeladatxo batzuk.</p>
<p>Inkestan hiru bloke daude: gaitasuna, transmisioa eta erabilera. Lehenengo bietan jarri dut arreta gehien, eta Euskal Herri mailako datuetan gehien bat: </p>
<ul>
<li>Hizkuntza gaitasuna (201 orr.): elebiduna, elebidun hartzailea eta erdaldun elebakarra terminologia aurkitu dugu. Ehunekoetan 27, 15, 59 hurrenez hurren. Laurden bat euskalduna, erdia baino gehiago erdalduna eta, hartzaileen kopurua ez da handia honen arabera. Talde horrek izan beharko luke gure lehendabiziko xede-taldea beharbada. Elebidun bilakatzea nahi den jendarte baterako txikia iruditu zait talde hori hala ere. Erdaldunen eta euskaldunen artean ez dago koltxoi handirik nonbait. </li>
<li>Elebidun hartzaileen kopurua bereziki handia da guri interesatzen zaigun adin-tarte batean, helduenean, hau da, 25 eta 50 urte bitartekoan. (204. orr.)</li>
<li>Gaitasun erlatiboen datuak deigarriak egin zaizkit (205. orr.). Euskal elebidunak, elebidun orekatuak eta erdal elebiduen portzentaiak oso hurbil daude (30, 30, 40 ggb). Deigarria hau gehien bat: 10etik 4 baino ez dira errazago moldatzen erdaraz euskaraz baino?</li>
<li>Transmisioa eta lehen hizkuntzaren datuei begira (209. orr.), elebidunen heren baten lehenengo hizkuntza ez da euskara izan (210. orr.). Hor kokatzen da gure lana nonbait:</li>
</ul>
<blockquote><p>Euskal Herriko 16 urtetik gorako elebidunen erdiak baino gehiagok (%58k) euskara izan du lehen hizkuntza, %11,8k euskara eta erdara eta ia herenak (%30,2k)erdara. Azken horiek euskaldun berriak dira eta eskolan edo euskaltegian ikasi dute eus-kara. EAEn eta Nafarroan, 16 urte edo gehiagoko elebidunen herena inguru dira eta gero eta pisu handiagoa hartzen ari dira. Iparraldean oraindik oso txikia da euskaldun berrien pisua. Izan ere, elebidunen %7,5 baino ez dira. Halere, kontuanhartu behar da duela hamar urte %3,9 zirela.</p>
</p></blockquote>
<ul>
<li>Transmisio lana ari gara egiten, dudarik ez. Ez dakit hala ere elebidun euskaldundu horien artean zein den eskola eta euskaltegien meritua (biena batera ez denean). 213. orrialdean horren adierazleren bat eduki dezakegu adina aintzat hartuta:</li>
</ul>
<blockquote><p>Aldi berean, baina, lehen hizkuntza erdara izan arren, euskara ikasi eta gaur egunelebidun diren 200.987 pertsona daude. Horiexek euskararen irabaziak dira.</p>
</p></blockquote>
<blockquote><p>Euskara irabazi dutenak, euskaldun berriak alegia, 178.000 lagun dira EAEn (16urte edo gehiagoko biztanleriaren %10), 19.000 Nafarroan (16 urte edo gehiagoko biztanleriaren %4) eta 3.900 Iparraldean (16 urte edo gehiagoko biztanleriaren %2).</p>
</p></blockquote>
<blockquote><p>Adinaren arabera, alde esanguratsuak daude euskaldun berrien artean.Ehunekoa txikia da 50 urtetik gorakoan artean (%1,7 batez beste). Baina 50 urte baino gutxiago dituztenen artean, euskaldun berrien ehunekoa asko ari da hazten.Hazkundea EAEn gertatzen ari da bereziki. </p>
</p></blockquote>
<ul>
<li>Bai, EAEn bereziki irabaziak daude helduen esparruan (25 eta 50 urte bitartekoan). Esan bezala, hor egongo da gure lanaren emaitzetako bat, nahastuta seguruenik. </li>
</ul>
<p>Azaleko begirada batean topatu ditudan lehenengo zertzeladak dira. Beharbada zuek irakurketa eta interpretazio landuagoa egin duzue. </p>
<p>Ez dakit inkesta honek behar besteko zehaztasunik ematen digun, baina uste dut gure sektorearen funtzioa eta lorpenez hausnartzen hasteko abiapuntua behintzat izan daitekeela. Zer diozue?</p>
<p><strong>Loturak</strong>:</p>
<ul>
<li><a href="http://www.berria.info/lagun_ikusi.php?id=705">Inkesta (pdf). Berria</a>. (<a href="http://www.scribd.com/word/full/3485588?access_key=key-229rf0f11782hvuce6x6">Beste bertsio bat Scribd-n</a>)</li>
<li><a href="http://www.erabili.com/zer_berri/berriak/1213803662"><em>IV. Inkesta Soziolinguistikoaren emaitzak plazara</em> (erabili.com)</a></li>
<li><span class="titularra"><em><a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=euskalherria&amp;data=2008-06-21&amp;orria=018&amp;kont=870">Lokartzeko motiborik ez</a></em> (Berria)</span></li>
<li><a href="http://www.erabili.com/zer_berri/muinetik/1213804942"><em>Euskara pauso sendoz ari da indarberritzen</em>. Miren Azkarate (erabili.com)</a></li>
<li><a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=harian&amp;data=2008-06-19&amp;orria=002&amp;kont=007"><span class="titularra"><em>Gazteek duela hamabost urte baino gutxiago hitz egiten dute euskaraz</em> (Berria)</span></a></li>
<li><span class="titularra"><a href="http://www.argia.com/albistea.php?id=31829">Erreferentziak Sareko Argian</a>.</span></li>
</ul>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/inkestatik_zertzeladak&amp;title=Inkestatik+zertzeladak" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/inkestatik_zertzeladak" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/inkestatik_zertzeladak&amp;title=Inkestatik+zertzeladak" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><img src="http://www.erabili.com/zer_berri/berriak/argazkiak/2008/IV_inkesta_soziolinguistikoa_3_485.png" alt="" width="485" height="362" />Ostiralean zabaldu zen <a href="http://www.scribd.com/doc/3485588/IV-Inkesta-Soziolinguistikoa">IV. inkesta soziolinguistikoa</a>. Datu eskean i<a href="/blog/benito/ikastea_eginkizun_soziala">bili ginen aurrekoan</a> eta hemen datuetan behintzat badaukagu, 200 orrialdetik gora hain zuzen ere. </p>
<p>Ez dut datuen irakurketa zehatzik egin, baina guri dagokigunerako -badakizue, helduen eusakalduntze-alfabetatzea- interesgarria edo deigarri izan daitekeen zerbaiten bila ibili naiz. Zertzeladatxo batzuk.</p>
<p>Inkestan hiru bloke daude: gaitasuna, transmisioa eta erabilera. Lehenengo bietan jarri dut arreta gehien, eta Euskal Herri mailako datuetan gehien bat: </p>
<ul>
<li>Hizkuntza gaitasuna (201 orr.): elebiduna, elebidun hartzailea eta erdaldun elebakarra terminologia aurkitu dugu. Ehunekoetan 27, 15, 59 hurrenez hurren. Laurden bat euskalduna, erdia baino gehiago erdalduna eta, hartzaileen kopurua ez da handia honen arabera. Talde horrek izan beharko luke gure lehendabiziko xede-taldea beharbada. Elebidun bilakatzea nahi den jendarte baterako txikia iruditu zait talde hori hala ere. Erdaldunen eta euskaldunen artean ez dago koltxoi handirik nonbait. </li>
<li>Elebidun hartzaileen kopurua bereziki handia da guri interesatzen zaigun adin-tarte batean, helduenean, hau da, 25 eta 50 urte bitartekoan. (204. orr.)</li>
<li>Gaitasun erlatiboen datuak deigarriak egin zaizkit (205. orr.). Euskal elebidunak, elebidun orekatuak eta erdal elebiduen portzentaiak oso hurbil daude (30, 30, 40 ggb). Deigarria hau gehien bat: 10etik 4 baino ez dira errazago moldatzen erdaraz euskaraz baino?</li>
<li>Transmisioa eta lehen hizkuntzaren datuei begira (209. orr.), elebidunen heren baten lehenengo hizkuntza ez da euskara izan (210. orr.). Hor kokatzen da gure lana nonbait:</li>
</ul>
<blockquote><p>Euskal Herriko 16 urtetik gorako elebidunen erdiak baino gehiagok (%58k) euskara izan du lehen hizkuntza, %11,8k euskara eta erdara eta ia herenak (%30,2k)erdara. Azken horiek euskaldun berriak dira eta eskolan edo euskaltegian ikasi dute eus-kara. EAEn eta Nafarroan, 16 urte edo gehiagoko elebidunen herena inguru dira eta gero eta pisu handiagoa hartzen ari dira. Iparraldean oraindik oso txikia da euskaldun berrien pisua. Izan ere, elebidunen %7,5 baino ez dira. Halere, kontuanhartu behar da duela hamar urte %3,9 zirela.</p></blockquote>
<ul>
<li>Transmisio lana ari gara egiten, dudarik ez. Ez dakit hala ere elebidun euskaldundu horien artean zein den eskola eta euskaltegien meritua (biena batera ez denean). 213. orrialdean horren adierazleren bat eduki dezakegu adina aintzat hartuta:</li>
</ul>
<blockquote><p>Aldi berean, baina, lehen hizkuntza erdara izan arren, euskara ikasi eta gaur egunelebidun diren 200.987 pertsona daude. Horiexek euskararen irabaziak dira.</p></blockquote>
<blockquote><p>Euskara irabazi dutenak, euskaldun berriak alegia, 178.000 lagun dira EAEn (16urte edo gehiagoko biztanleriaren %10), 19.000 Nafarroan (16 urte edo gehiagoko biztanleriaren %4) eta 3.900 Iparraldean (16 urte edo gehiagoko biztanleriaren %2).</p></blockquote>
<blockquote><p>Adinaren arabera, alde esanguratsuak daude euskaldun berrien artean.Ehunekoa txikia da 50 urtetik gorakoan artean (%1,7 batez beste). Baina 50 urte baino gutxiago dituztenen artean, euskaldun berrien ehunekoa asko ari da hazten.Hazkundea EAEn gertatzen ari da bereziki. </p></blockquote>
<ul>
<li>Bai, EAEn bereziki irabaziak daude helduen esparruan (25 eta 50 urte bitartekoan). Esan bezala, hor egongo da gure lanaren emaitzetako bat, nahastuta seguruenik. </li>
</ul>
<p>Azaleko begirada batean topatu ditudan lehenengo zertzeladak dira. Beharbada zuek irakurketa eta interpretazio landuagoa egin duzue. </p>
<p>Ez dakit inkesta honek behar besteko zehaztasunik ematen digun, baina uste dut gure sektorearen funtzioa eta lorpenez hausnartzen hasteko abiapuntua behintzat izan daitekeela. Zer diozue?</p>
<p><strong>Loturak</strong>:</p>
<ul>
<li><a href="http://www.berria.info/lagun_ikusi.php?id=705">Inkesta (pdf). Berria</a>. (<a href="http://www.scribd.com/word/full/3485588?access_key=key-229rf0f11782hvuce6x6">Beste bertsio bat Scribd-n</a>)</li>
<li><a href="http://www.erabili.com/zer_berri/berriak/1213803662"><em>IV. Inkesta Soziolinguistikoaren emaitzak plazara</em> (erabili.com)</a></li>
<li><span class="titularra"><em><a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=euskalherria&amp;data=2008-06-21&amp;orria=018&amp;kont=870">Lokartzeko motiborik ez</a></em> (Berria)</span></li>
<li><a href="http://www.erabili.com/zer_berri/muinetik/1213804942"><em>Euskara pauso sendoz ari da indarberritzen</em>. Miren Azkarate (erabili.com)</a></li>
<li><a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=harian&amp;data=2008-06-19&amp;orria=002&amp;kont=007"><span class="titularra"><em>Gazteek duela hamabost urte baino gutxiago hitz egiten dute euskaraz</em> (Berria)</span></a></li>
<li><span class="titularra"><a href="http://www.argia.com/albistea.php?id=31829">Erreferentziak Sareko Argian</a>.</span></li>
</ul>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Ikasleen jaia Axularrekin</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/ikasleen_jaia_axularrekin" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/ikasleen_jaia_axularrekin</id>
    <published>2008-06-15T15:07:55+02:00</published>
    <updated>2008-06-16T12:05:22+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="axular" />
    <category term="bilbo" />
    <category term="elkarlan" />
    <category term="euskaltegiak" />
    <category term="gero" />
    <category term="ikasleak" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p>   <img src="http://www.euskonews.com/0017zbk/argazkiak/axular2a.jpg" border="0" alt="" hspace="5" vspace="5" align="right" />Ostegun honetan, ekainak 19, Bilboko <a href="http://www.elkarlan.org/">Elkarlan euskaltegiek</a> <a href="http://www.elkarlan.org/web/7">ikasleen jaia</a> antolatu dute ikasturteari agurra emateko. <a href="http://www.elkarlan.org/web/3">Iaz bezala</a> ikasleei errekonozimendua emateko jaia egingo diete, eta horrekin batera ekitaldi literario berezia ere atondu digute: <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Axular">Axularren</a> <em><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Gero">Gero</a></em>-ren irakurraldi etengabea. </p>
<p>Goizeko 8etatik arrastiko 8ak arte, Arriaga antzokiaren aurrean gure literaturan klasikoen artean klasiko izendatuta daukagun liburua entzuteko parada edukiko dugu Bilbon beraz. </p>
<p>Geuk ere egingo diogu ekarpentxoa ekimenari. Ustekabeko etenaldiren bat balego-edo, hutsune horiek betetzen eta luzamenduetan ez ibiltzen lagundu dezakeen zerbait. (Ahozko azterketetan ez erabili gero! <img src="/modules/tinymce/tinymce/jscripts/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif" border="0" alt="Wink" title="Wink" />).    </p>
<p>&nbsp;</p>
<p><embed src="http://odeo.com/flash/audio_player_gray.swf" quality="high" width="322" height="54" name="odeo_player_gray" align="middle" allowScriptAccess="always" wmode="transparent"  type="application/x-shockwave-flash" flashvars="type=audio&amp;id=19248613" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" /></embed><br /><a style="font-size: 9px; padding-left: 110px; color: #f39; letter-spacing: -1px; text-decoration: none" href="http://odeo.com/audio/19248613/view">powered by <strong>ODEO</strong></a></p>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/ikasleen_jaia_axularrekin&amp;title=Ikasleen+jaia+Axularrekin" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/ikasleen_jaia_axularrekin" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/ikasleen_jaia_axularrekin&amp;title=Ikasleen+jaia+Axularrekin" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p>   <img src="http://www.euskonews.com/0017zbk/argazkiak/axular2a.jpg" border="0" alt="" hspace="5" vspace="5" align="right" />Ostegun honetan, ekainak 19, Bilboko <a href="http://www.elkarlan.org/">Elkarlan euskaltegiek</a> <a href="http://www.elkarlan.org/web/7">ikasleen jaia</a> antolatu dute ikasturteari agurra emateko. <a href="http://www.elkarlan.org/web/3">Iaz bezala</a> ikasleei errekonozimendua emateko jaia egingo diete, eta horrekin batera ekitaldi literario berezia ere atondu digute: <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Axular">Axularren</a> <em><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Gero">Gero</a></em>-ren irakurraldi etengabea. </p>
<p>Goizeko 8etatik arrastiko 8ak arte, Arriaga antzokiaren aurrean gure literaturan klasikoen artean klasiko izendatuta daukagun liburua entzuteko parada edukiko dugu Bilbon beraz. </p>
<p>Geuk ere egingo diogu ekarpentxoa ekimenari. Ustekabeko etenaldiren bat balego-edo, hutsune horiek betetzen eta luzamenduetan ez ibiltzen lagundu dezakeen zerbait. (Ahozko azterketetan ez erabili gero! <img src="/modules/tinymce/tinymce/jscripts/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif" border="0" alt="Wink" title="Wink" />).    </p>
<p>&nbsp;</p>
<p><embed src="http://odeo.com/flash/audio_player_gray.swf" quality="high" width="322" height="54" name="odeo_player_gray" align="middle" allowScriptAccess="always" wmode="transparent"  type="application/x-shockwave-flash" flashvars="type=audio&amp;id=19248613" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" /></embed><br /><a style="font-size: 9px; padding-left: 110px; color: #f39; letter-spacing: -1px; text-decoration: none" href="http://odeo.com/audio/19248613/view">powered by <strong>ODEO</strong></a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Iragarki laburrak</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/783" />
    <id>http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/783</id>
    <published>2008-06-13T12:19:26+02:00</published>
    <updated>2008-06-13T12:19:26+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="iragarkiak" />
    <category term="irakurgaiak" />
    <category term="kontsumoa" />
    <category term="salerosketa" />
    <category term="testuak" />
    <category term="baliabidea" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-3">
<div class="form-item">
 <label>Esteka: </label><br />
 <a href="http://www.iragarkilaburrak.com">http://www.iragarkilaburrak.com</a>
</div>
<div class="flexinode-textarea-7">
<div class="form-item">
 <label>Azalpena: </label><br />
 <!--paging_filter-->
<p><a href="http://www.iragarkilaburrak.com/">       <img src="http://images.websnapr.com/?url=http%3A%2F%2Fwww.iragarkilaburrak.com%2F&amp;size=s&amp;nocache=13" border="0" alt="" hspace="5" vspace="5" align="right" /></a>Euskarazko testu erraz, arrunt eta erabilgarrien bila bagabiltza, beste aukera bat dugu aste honetatik aurrera: <a href="http://www.iragarkilaburrak.com/">iragarkilaburrak.com</a>.     </p>
<p><a href="http://etxebizitza.iragarkilaburrak.com/">Etxebizitza</a>, <a href="http://motorra.iragarkilaburrak.com/">autoak</a> edo <a href="http://denetarik.iragarkilaburrak.com/">bestelakoen</a> salerosketako iragarkiak gure paisaiaren ohiko osagai eginda daude aspaldi. Gaiak zein testuak eskoletan, behe mailetan adibidez, sarri agertu eta lantzen dira, hurbilak eta interesekoak seguruenik.     </p>
<p>EKTk ipini du martxan iragarki laburrak euskaraz batu eta argitaratzeko zerbitzu hau. <a href="http://www.iragarkilaburrak.com/">Online ditugu</a> denak, baina hainbat hedabideren bidez ere paperatuko dira.     </p>
<p>Beste testu-iturri interesgarri bat beraz. Eta ez hori soilik, euskaraz salerosketak egiteko bidea ere bai, maila handirik gabe irakurri eta sortu daitezkeen testuekin gainera.      </p>
<p>Bertako Hedabideak SLren ekimen honen <a href="http://www.berria.info/edizioa_ikusi.php?id=27646">berri zehatzago daukazue Berrian</a> eta <a href="http://sustatu.com/1213263361">Sustatun</a>.     </p>
</div>
</div>
</div>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/783&amp;title=Iragarki+laburrak" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/783" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/783&amp;title=Iragarki+laburrak" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-3">
<div class="form-item">
 <label>Esteka: </label><br />
 <a href="http://www.iragarkilaburrak.com">http://www.iragarkilaburrak.com</a>
</div>
<div class="flexinode-textarea-7">
<div class="form-item">
 <label>Azalpena: </label><br />
 <!--paging_filter-->
<p><a href="http://www.iragarkilaburrak.com/">       <img src="http://images.websnapr.com/?url=http%3A%2F%2Fwww.iragarkilaburrak.com%2F&amp;size=s&amp;nocache=13" border="0" alt="" hspace="5" vspace="5" align="right" /></a>Euskarazko testu erraz, arrunt eta erabilgarrien bila bagabiltza, beste aukera bat dugu aste honetatik aurrera: <a href="http://www.iragarkilaburrak.com/">iragarkilaburrak.com</a>.     </p>
<p><a href="http://etxebizitza.iragarkilaburrak.com/">Etxebizitza</a>, <a href="http://motorra.iragarkilaburrak.com/">autoak</a> edo <a href="http://denetarik.iragarkilaburrak.com/">bestelakoen</a> salerosketako iragarkiak gure paisaiaren ohiko osagai eginda daude aspaldi. Gaiak zein testuak eskoletan, behe mailetan adibidez, sarri agertu eta lantzen dira, hurbilak eta interesekoak seguruenik.     </p>
<p>EKTk ipini du martxan iragarki laburrak euskaraz batu eta argitaratzeko zerbitzu hau. <a href="http://www.iragarkilaburrak.com/">Online ditugu</a> denak, baina hainbat hedabideren bidez ere paperatuko dira.     </p>
<p>Beste testu-iturri interesgarri bat beraz. Eta ez hori soilik, euskaraz salerosketak egiteko bidea ere bai, maila handirik gabe irakurri eta sortu daitezkeen testuekin gainera.      </p>
<p>Bertako Hedabideak SLren ekimen honen <a href="http://www.berria.info/edizioa_ikusi.php?id=27646">berri zehatzago daukazue Berrian</a> eta <a href="http://sustatu.com/1213263361">Sustatun</a>.     </p>
</div>
</div>
</div>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Consumer aldizkaria</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/782" />
    <id>http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/782</id>
    <published>2008-06-13T11:24:55+02:00</published>
    <updated>2008-06-13T11:26:09+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="aldizkariak" />
    <category term="irakurgaiak" />
    <category term="kontsumoa" />
    <category term="testuak" />
    <category term="baliabidea" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-3">
<div class="form-item">
 <label>Esteka: </label><br />
 <a href="http://revista.consumer.es/web/eu/">http://revista.consumer.es/web/eu/</a>
</div>
<div class="flexinode-textarea-7">
<div class="form-item">
 <label>Azalpena: </label><br />
 <!--paging_filter-->
<p><a href="http://revista.consumer.es/web/eu/"><img src="http://images.websnapr.com/?url=http%3A%2F%2Frevista.consumer.es%2Fweb%2Feu%2F&amp;size=s&amp;nocache=61" alt="" hspace="5" vspace="5" width="202" height="152" align="right" /></a>Kontsumoa -ismo atzikiarekin edo barik, gure bizitzaren parte da duda barik, onerako nahi txarrerako merkatuan gaude denok sartuta. Produktuak eta zerbitzuak ohiko mintzagai bihurtuta ditugu hala aspaldian, eta horren ingurukoak klaserako gai ere bihurtu ohi zaigu. </p>
<p>Mundu horretaz jarduteko orduan aspaldian dugu ezaguna <a href="http://www.fundacioneroski.es/web/eu/">Eroski fundazioaren</a> <a href="http://revista.consumer.es"><em>Consumer</em></a> aldizkaria. Bertan euskaraz zerbait topa zitekeen arren, eduki gehienak erdaraz aurkeztu izan dizkigu orain arte. </p>
<p>Hemendik aurrera berriz <a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=harian&amp;data=2008-06-08&amp;orria=018&amp;kont=004"><em>Consumer</em> aldizkaria oso-osorik izango dugu euskaraz</a>. <a href="http://revista.consumer.es/web/eu/">Online</a> edo paperean. Irakurgai, mintzagai eta ideia iturri interesgarria guztiok hurbil-hurbil dugun zerbaiten inguruan.</p>
<p>Aldizkariaren webgunean daukazue <a href="http://revista.consumer.es/web/eu/20080601/miscelanea1/72869.php">informazio gehiago</a>.</p>
<p>Portzierto, noiz egingo dute euskaltegien konparatiba bat? <img src="/modules/tinymce/tinymce/jscripts/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif" border="0" alt="Wink" title="Wink" /> </p>
</div>
</div>
</div>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/782&amp;title=Consumer+aldizkaria" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/782" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/klaserakoak/baliabideak/782&amp;title=Consumer+aldizkaria" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-3">
<div class="form-item">
 <label>Esteka: </label><br />
 <a href="http://revista.consumer.es/web/eu/">http://revista.consumer.es/web/eu/</a>
</div>
<div class="flexinode-textarea-7">
<div class="form-item">
 <label>Azalpena: </label><br />
 <!--paging_filter-->
<p><a href="http://revista.consumer.es/web/eu/"><img src="http://images.websnapr.com/?url=http%3A%2F%2Frevista.consumer.es%2Fweb%2Feu%2F&amp;size=s&amp;nocache=61" alt="" hspace="5" vspace="5" width="202" height="152" align="right" /></a>Kontsumoa -ismo atzikiarekin edo barik, gure bizitzaren parte da duda barik, onerako nahi txarrerako merkatuan gaude denok sartuta. Produktuak eta zerbitzuak ohiko mintzagai bihurtuta ditugu hala aspaldian, eta horren ingurukoak klaserako gai ere bihurtu ohi zaigu. </p>
<p>Mundu horretaz jarduteko orduan aspaldian dugu ezaguna <a href="http://www.fundacioneroski.es/web/eu/">Eroski fundazioaren</a> <a href="http://revista.consumer.es"><em>Consumer</em></a> aldizkaria. Bertan euskaraz zerbait topa zitekeen arren, eduki gehienak erdaraz aurkeztu izan dizkigu orain arte. </p>
<p>Hemendik aurrera berriz <a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=harian&amp;data=2008-06-08&amp;orria=018&amp;kont=004"><em>Consumer</em> aldizkaria oso-osorik izango dugu euskaraz</a>. <a href="http://revista.consumer.es/web/eu/">Online</a> edo paperean. Irakurgai, mintzagai eta ideia iturri interesgarria guztiok hurbil-hurbil dugun zerbaiten inguruan.</p>
<p>Aldizkariaren webgunean daukazue <a href="http://revista.consumer.es/web/eu/20080601/miscelanea1/72869.php">informazio gehiago</a>.</p>
<p>Portzierto, noiz egingo dute euskaltegien konparatiba bat? <img src="/modules/tinymce/tinymce/jscripts/tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif" border="0" alt="Wink" title="Wink" /> </p>
</div>
</div>
</div>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Mintza eguna 2008 Getxon</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/mintza_eguna_2008_getxon" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/mintza_eguna_2008_getxon</id>
    <published>2008-06-12T19:19:54+02:00</published>
    <updated>2008-06-12T19:19:54+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="berbalaguna" />
    <category term="mintzaeguna" />
    <category term="mintzapraktika" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p><img src="http://farm4.static.flickr.com/3175/2572099727_04d41146cc_m_d.jpg" alt="" hspace="5" vspace="5" width="170" height="240" align="right" />Gauza asko asteon, eta ez da amaitu gainera. Ospakizun berezia daukagu larunbat honetan eta ez aipatzea bekatu larria izango litzateke: <a href="http://topagunea.org/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=638:dena-prest-mintza-egunerako&amp;catid=4:euskaldun-berriak&amp;Itemid=123">Mintza Eguna</a>.  </p>
<p>Iruñea eta Donostiarako buelta egin ostean Bizkaiko kostara aurten, Getxora. Programa polita prestatu dute<a href="http://www.blogari.net/egizu"> EGIZU</a>koek, eta beraien nahiz lagunartean berriketan jarduten dugun guztion izenean ausartuko naiz gonbidapena luzatzen. </p>
<p>Esan bezala, programa polita Algortako Portu Zaharrean hasita, zizerone handiak eta giroa tamainakoa seguruenik.</p>
<p>Metroak bidean uzten ez bagaitu, hantxe izango gara urte guztian zehar ondo koipeztutako mingainak soltatzen.</p>
<p>Hemen behean daukazue programa eta mapa:</p>
<p><object codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,0,0" id="doc_957116682101312" name="doc_957116682101312" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" align="middle"	height="500" width="100%"></p>
<param name="movie"	value="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3275322&amp;access_key=key-1qxy145w3gjc64i5uq0b&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true">
<param name="quality" value="high">
<param name="play" value="true">
<param name="loop" value="true">
<param name="scale" value="showall">
<param name="wmode" value="opaque">
<param name="devicefont" value="false">
<param name="bgcolor" value="#ffffff">
<param name="menu" value="true">
<param name="allowFullScreen" value="true">
<param name="allowScriptAccess" value="always">
<param name="salign" value="">		<embed src="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3275322&amp;access_key=key-1qxy145w3gjc64i5uq0b&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true" quality="high" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" play="true" loop="true" scale="showall" wmode="opaque" devicefont="false" bgcolor="#ffffff" name="doc_957116682101312_object" menu="true" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" salign="" type="application/x-shockwave-flash" align="middle" height="500" width="100%"></embed>	</object></p>
<div style="font-size:10px;text-align:center;width:100%"><a href="http://www.scribd.com/doc/3275322/Mintza-eguna-2008">Mintza eguna 2008</a> - <a href="http://www.scribd.com/upload">Upload a Document to Scribd</a></div>
<div style="display:none"> Read this document on Scribd: <a href="http://www.scribd.com/doc/3275322/Mintza-eguna-2008">Mintza eguna 2008</a> </div>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/mintza_eguna_2008_getxon&amp;title=Mintza+eguna+2008+Getxon" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/mintza_eguna_2008_getxon" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/mintza_eguna_2008_getxon&amp;title=Mintza+eguna+2008+Getxon" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><img src="http://farm4.static.flickr.com/3175/2572099727_04d41146cc_m_d.jpg" alt="" hspace="5" vspace="5" width="170" height="240" align="right" />Gauza asko asteon, eta ez da amaitu gainera. Ospakizun berezia daukagu larunbat honetan eta ez aipatzea bekatu larria izango litzateke: <a href="http://topagunea.org/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=638:dena-prest-mintza-egunerako&amp;catid=4:euskaldun-berriak&amp;Itemid=123">Mintza Eguna</a>.  </p>
<p>Iruñea eta Donostiarako buelta egin ostean Bizkaiko kostara aurten, Getxora. Programa polita prestatu dute<a href="http://www.blogari.net/egizu"> EGIZU</a>koek, eta beraien nahiz lagunartean berriketan jarduten dugun guztion izenean ausartuko naiz gonbidapena luzatzen. </p>
<p>Esan bezala, programa polita Algortako Portu Zaharrean hasita, zizerone handiak eta giroa tamainakoa seguruenik.</p>
<p>Metroak bidean uzten ez bagaitu, hantxe izango gara urte guztian zehar ondo koipeztutako mingainak soltatzen.</p>
<p>Hemen behean daukazue programa eta mapa:</p>
<p><object codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,0,0" id="doc_957116682101312" name="doc_957116682101312" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" align="middle"	height="500" width="100%"><br />
<param name="movie"	value="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3275322&amp;access_key=key-1qxy145w3gjc64i5uq0b&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true">
<param name="quality" value="high">
<param name="play" value="true">
<param name="loop" value="true">
<param name="scale" value="showall">
<param name="wmode" value="opaque">
<param name="devicefont" value="false">
<param name="bgcolor" value="#ffffff">
<param name="menu" value="true">
<param name="allowFullScreen" value="true">
<param name="allowScriptAccess" value="always">
<param name="salign" value="">		<embed src="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=3275322&amp;access_key=key-1qxy145w3gjc64i5uq0b&amp;page=&amp;version=1&amp;auto_size=true" quality="high" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" play="true" loop="true" scale="showall" wmode="opaque" devicefont="false" bgcolor="#ffffff" name="doc_957116682101312_object" menu="true" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" salign="" type="application/x-shockwave-flash" align="middle" height="500" width="100%"></embed>	</object><br />
<div style="font-size:10px;text-align:center;width:100%"><a href="http://www.scribd.com/doc/3275322/Mintza-eguna-2008">Mintza eguna 2008</a> - <a href="http://www.scribd.com/upload">Upload a Document to Scribd</a></div>
<div style="display:none"> Read this document on Scribd: <a href="http://www.scribd.com/doc/3275322/Mintza-eguna-2008">Mintza eguna 2008</a> </div>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Ahozko laginak lortu</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/klaserakoak/780" />
    <id>http://www.karrajua.org/klaserakoak/780</id>
    <published>2008-06-12T17:44:40+02:00</published>
    <updated>2008-06-12T17:46:08+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="1a" />
    <category term="1b" />
    <category term="2" />
    <category term="3" />
    <category term="ahozkotasuna" />
    <category term="entzumena" />
    <category term="klaserako" />
    <category term="laginak" />
    <category term="mintzamena" />
    <category term="podcast" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-1">
<div class="flexinode-textfield-4">
<div class="form-item">
 <label>Zer: </label><br />
 Ahozko laginak internetetik batzeko ideia bat
</div>
</div>
</div>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/780&amp;title=Ahozko+laginak+lortu" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/klaserakoak/780" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/klaserakoak/780&amp;title=Ahozko+laginak+lortu" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><div class="flexinode-body flexinode-1">
<div class="form-item">
 <label>Esteka: </label><br />
 <a href="http://www.snapvine.com/bl/IZd_YCm0Ed23YwAwSFs39g">http://www.snapvine.com/bl/IZd_YCm0Ed23YwAwSFs39g</a>
</div>
<div class="flexinode-textfield-4">
<div class="form-item">
 <label>Zer: </label><br />
 Ahozko laginak internetetik batzeko ideia bat
</div>
</div>
<div class="flexinode-textarea-2">
<div class="form-item">
 <label>Azalpena: </label><br />
 <!--paging_filter-->
<p>Ahozko hizkuntza landu nahi dela, askotan entzun dut ez direla erraz topatzen ahozko hizkuntza informal eta kolokialeko laginak eta grabazioak. Badakizue, egunero inguruan entzuten den hori. Podcast-en inguruan endredatzen ideiatxo bat etorri zait. Inori zerbaitetarako balio badio-edo. Azalduko dut.     </p>
<p> Interesatzen zaidana ez da neure grabazioak edo neure ahotsa entzunaraztea (entzuten baduzue, berehala konturatuko zarete zergatik), jendearen ahozko erantzunak jasotzea eta haiekin laginak batzea baino. Hiztun desberdinen ahozko laginak jaso nahi ditut hain zuzen ere, besteak beste:     </p>
<ul>
<li>Ikasleari eskaintzeko entzungai &quot;naturalak&quot; edo errealak</li>
<li>Ahots desberdinen bidez input ugariagoa emateko.</li>
<li>Euskaldunen ahots &quot;erreala&quot; erakusteko.</li>
</ul>
<p>Eta badira podcast zerbitzu batzuk mezuak ez ezik, erantzunak ere ahoz bidaltzeko aukera ematen dutenak. Bat aukeratu dut,  <a href="http://www.snapvine.com"><em>Snapvine</em></a>, eta <a href="http://www.snapvine.com/bl/IZd_YCm0Ed23YwAwSFs39g">podcast-audiobloga</a> zabaldu dut.            </p>
<p>Hori lortzeko bide erraz eta eskuragarria eskaini dit Snapvine honek. Ordenagailuak mikrofonoa badauka atxikirik (gero eta ohikoagoa), ez da aparteko endredorik behar, botoi bati sakatu, grabatu eta bidali.     </p>
<p>Lau ideia hasteko:     </p>
<ul>
<li><a href="http://www.snapvine.com/bp/cd3uljh4Ed2lwAAwSFs39g">Idatzizko testu bat irakurtzea eskatu.</a></li>
<li><a href="http://www.snapvine.com/bp/vwC_ijh6Ed2sOAAwSFsOKg"></a><a href="http://www.snapvine.com/bp/vwC_ijh6Ed2sOAAwSFsOKg">Euskaraz hitz edo esakune bat nola esaten den galdetu erantzuna  ahoz emateko.</a></li>
<li><a href="http://www.snapvine.com/bp/b-3rBjh7Ed24sgAwSFxx0g">Elkarrizketa bat hartuta, elkarrizketa-txanda bakoitza erantzun batean grabatu.</a></li>
<li><a href="http://www.snapvine.com/bp/R8gXrjiQEd28agAwSFs7eA">Argazki bat erakutsi eta bertan ikusten denaren gainean iruzkina, deskribapena edo &quot;zer esango zenuke?&quot; galdetu.</a></li>
<li><a href="http://www.snapvine.com/bp/caVBwjiREd2vZAAwSFxysg">Sarean dagoen zerbaiten lotura eman eta komentatzeko edo kontatzeko esan.</a> </li>
</ul>
<p>Kasu guztietan ahozko erantzunak jasotzea interesatzen zaigu. Hizkuntz-laginen errepositorioa arin eta erraz sortu daiteke honela. Enbotatzeko aukera ere badugu:     </p>
<p>Audiobloga     </p>
<p style="visibility:visible;margin:0;word-wrap:none;" height="327"><embed src="http://embed.snapvine.com/flash/wakeboard.swf?server=http://embed.snapvine.com&amp;key=IZd_YCm0Ed23YwAwSFs39g&amp;w=425"type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" style="width:425px;height:300px" height="300" width="425" name="wakeboard" align="middle"></embed><br /><a href="http://www.snapvine.com/bl/IZd_YCm0Ed23YwAwSFs39g" target="_blank"><img src="http://embed.snapvine.com/images/gadget/wakeboard/myBlogW.gif" border=0 style="border:0;padding:0;"></a><a href="http://www.snapvine.com/signup?reason=blog&amp;ref=IZd_YCm0Ed23YwAwSFs39g" target="_blank"><img src="http://embed.snapvine.com/images/gadget/wakeboard/getOneW.gif" border=0 style="border:0;padding:0;"></a><img src="http://embed.snapvine.com/images/gadget/wakeboard/bottom_blank.gif" border=0 style="border:0;padding:0;margin:0;"><a href="http://embed.snapvine.com" target="_blank"><img src="http://embed.snapvine.com/images/gadget/wakeboard/bottom_logo.gif" border=0 style="border:0;padding:0;margin:0;"></a></p</p>
<p>edo     </p>
<p>mezu bakoitza      </p>
<p><p style="visibility:visible" height="89"><embed src="http://embed.snapvine.com/flash/Shortboard.swf?urn=http://www.snapvine.com/api/get_blog_post/vwC_ijh6Ed2sOAAwSFsOKg&amp;site=ms" type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" height="55" width="350" style="width:350px;height:55px" name="Shortboard" align="middle"></embed><br style="font-size:0;"/><a href="http://www.snapvine.com/blog/reply/bf00bf8a387a11ddac380030485b0e2a" target="_blank">Comment</a> | <a href="http://www.snapvine.com/bp/vwC_ijh6Ed2sOAAwSFsOKg" target="_blank">Copy This</a></p>
</p>
<p>Snapvine hau ez da izango egiteko bide bakarra seguruenik. Ez naiz gehiagoren bila zoratu, baina boteprontoan anterakoak egiteko bi hauek etorri zaizkit gogora:     </p>
<ul>
<li><a href="http://www.forvo.com">Forvo</a>. Web zerbitzu honek hizkuntza desberdinetako hitzak ahoskatuta biltzen ditu. Erabiltzaileek eurek grabatu eta bidaltzen dituzte. Hizkuntza arrotzeko hitzen ahoskera ezagutzeko pentsatuta dago, baina ikasteko ere baliagarria da. <a href="http://www.forvo.com/languages/eu/">Euskara ere</a> han dugu.</li>
<li><a href="http://www.covcell.org/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=56&amp;Itemid=56">Covcell tools</a>. Moodle-ekin ari zaretenontzat interesgarria. Ahozko elkarreragina eta grabazioen bidalketarako modulua ari dira garatzen. Ez dakit garapena une honetan zelan dabilen, baina barruntatzen dut <a href="http://moodle.org/mod/forum/discuss.php?d=83248">garatzaileetako bat</a> ez daukagula oso urrun. ;-)</li>
</ul>
<p>Hor duzue ideia. Tiratzen jarraitu nahi baduzue, aurrera!        </p>
</div>
</div>
</div>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Hemen dago ziba</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/hemen_dago_ziba" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/hemen_dago_ziba</id>
    <published>2008-06-12T02:31:46+02:00</published>
    <updated>2008-06-12T02:34:18+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="espiral" />
    <category term="karrajua" />
    <category term="saria" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p> <a href="http://www.flickr.com/photos/karrajua/2571869686/" title="Espiral saria by karrajua, on Flickr">   <img src="http://farm4.static.flickr.com/3178/2571869686_005821a0f5.jpg" alt="Espiral saria" width="500" height="375" /></a>   <br />Badakizue, larunbatean banatu ziren <a href="http://edublogs08.ciberespiral.net/">Espiral sariak</a> Bartzelonan, eta <a href="/blog/benito/espiral_saria_bigarren_saria">haietako bat hona etorri da</a>. <a href="http://trestizas.wordpress.com/">Tres Tizaseko</a> Patxok <a href="http://picasaweb.google.es/espinalama/Espiral08/photo#5209614207822256658">hartu zigun</a> eta hemen daukagu zilarrezko ziba dagoeneko (ez dauka sokarik baina!) </p>
<p><a href="http://my.statcounter.com/project/standard/stats.php?project_id=1934845&amp;guest=1">Zuei guztioi</a> dedikatuta.</p>
<p>Eta antolatzaileen animoa eta ilusioa nabarmendu nahi ditut hemen. Zorionak eta aurrera! </p>
<p>Sariak <a href="http://ciberespiral.net/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=164&amp;Itemid=1">Espiral jardunaldiaren</a> barruan eman ziren. Bartzelonan asteburuan zeozertan ibili dira eta sarean ere izan du isla:    </p>
<ul>
<li> <a href="http://picasaweb.google.es/espinalama/Espiral08">Argazkiak</a></li>
<li><a href="http://trestizas.wordpress.com/2008/06/09/espiral-de-emociones/">Tres Tizas</a> (zorionak lehenengo sariagatik, eta eskerrik asko gurea hartu eta ekartzeagatik)   </li>
<li><a href="http://bertamares.blogspot.com/2008/06/encuentro-espiral08.html">Bertaren blogean</a></li>
<li><a href="http://apiedeaula.blogspot.com/2008/06/de-blogobiografas-y-otros-blogmentos.html">A pie de aula</a></li>
<li><a href="http://repasodelengua.blogspot.com/2008/06/de-vuelta.html">Re(paso) de lengua</a></li>
<li><a href="http://karrajua.wikispaces.com/Edublogs08">Jardunaldira bidali nuen komunikazio/azalpena</a>.   </li>
</ul>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/hemen_dago_ziba&amp;title=Hemen+dago+ziba" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/hemen_dago_ziba" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/hemen_dago_ziba&amp;title=Hemen+dago+ziba" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p> <a href="http://www.flickr.com/photos/karrajua/2571869686/" title="Espiral saria by karrajua, on Flickr">   <img src="http://farm4.static.flickr.com/3178/2571869686_005821a0f5.jpg" alt="Espiral saria" width="500" height="375" /></a>   <br />Badakizue, larunbatean banatu ziren <a href="http://edublogs08.ciberespiral.net/">Espiral sariak</a> Bartzelonan, eta <a href="/blog/benito/espiral_saria_bigarren_saria">haietako bat hona etorri da</a>. <a href="http://trestizas.wordpress.com/">Tres Tizaseko</a> Patxok <a href="http://picasaweb.google.es/espinalama/Espiral08/photo#5209614207822256658">hartu zigun</a> eta hemen daukagu zilarrezko ziba dagoeneko (ez dauka sokarik baina!) </p>
<p><a href="http://my.statcounter.com/project/standard/stats.php?project_id=1934845&amp;guest=1">Zuei guztioi</a> dedikatuta.</p>
<p>Eta antolatzaileen animoa eta ilusioa nabarmendu nahi ditut hemen. Zorionak eta aurrera! </p>
<p>Sariak <a href="http://ciberespiral.net/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=164&amp;Itemid=1">Espiral jardunaldiaren</a> barruan eman ziren. Bartzelonan asteburuan zeozertan ibili dira eta sarean ere izan du isla:    </p>
<ul>
<li> <a href="http://picasaweb.google.es/espinalama/Espiral08">Argazkiak</a></li>
<li><a href="http://trestizas.wordpress.com/2008/06/09/espiral-de-emociones/">Tres Tizas</a> (zorionak lehenengo sariagatik, eta eskerrik asko gurea hartu eta ekartzeagatik)   </li>
<li><a href="http://bertamares.blogspot.com/2008/06/encuentro-espiral08.html">Bertaren blogean</a></li>
<li><a href="http://apiedeaula.blogspot.com/2008/06/de-blogobiografas-y-otros-blogmentos.html">A pie de aula</a></li>
<li><a href="http://repasodelengua.blogspot.com/2008/06/de-vuelta.html">Re(paso) de lengua</a></li>
<li><a href="http://karrajua.wikispaces.com/Edublogs08">Jardunaldira bidali nuen komunikazio/azalpena</a>.   </li>
</ul>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>NNN zapaltzailea</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/nnn_zapaltzailea" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/nnn_zapaltzailea</id>
    <published>2008-06-11T18:49:55+02:00</published>
    <updated>2008-06-11T19:19:28+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="didaktika" />
    <category term="euskaltegiak" />
    <category term="normalizazioa" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p>Lehengo egunean Jon Urruxulegik euskaltegi mota berria antolatzeko proposamena egin zuen Berrian, <span class="titularra"><a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=iritzia&amp;data=2008-06-10&amp;orria=005&amp;kont=007"><em>Euskal Estatua</em></a> izeneko artikuluan hain zuzen ere. Joxe Manuel Odriozolak <a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=iritzia&amp;data=2008-06-03&amp;orria=008&amp;kont=008">izenburu berarekin plazaratu zuen gutunean</a> jorratu zuen haritik tiratzen du Urruxulegik: euskal estatua eraikitzeko orduan euskarari zer balio-pisu ematen dioten alderdiek eta politikariek, euskal subjektu nuklearra...       <br /></span>     </p>
<p><span class="titularra">Jonek hain zuzen ere, euskal subjektu nuklear hori eraikitzen laguntzeko modu bat proposatzen du: hutsik dauden herriak &quot;euskaltegi&quot; bihurtzea, euskaraz funtzionatu eta biziko liratekeen entitate lokal berriak, barnetegi modura ere funtzionatu dezaketenak... </span>     </p>
<p><span class="titularra">Inoiz entzun dut halako proposamenik, hustutako herriak euskaldunekin berpopulatzea eta hala. Proposamena bitxia behintzat bada, baina ez naiz hasiko hura aztertzen. Jonek balizko euskaltegi hori deskribatzeko pasarte honetan azpimarratutakoak eman dit atentzioa:</span>     </p>
<blockquote><p>Subentzio beharrik gabeko euskaltegi librea, idealismoaren habia, <u>Nor-Nori-Nork sistema zigortzailerik gabeko eskola liberatzailea</u>, <em>euskaraz bizi</em> leloaren praktika sozio-linguistiko plastikoa, <em>kibutz</em> euskaldun ez estatala, naturaren kodigoaren erresuma, euskal herria litzatekeen euskaltegia litzateke horrelako bat. Zergatik ez martxan jarri?       </p>
</p>
</p></blockquote>
<p>NNN, alde batetik euskalduntze-alfabetatzearen ikur bihurtuta (bai, Gozategiren kantua), bestetik sistema zapaltzaile baten ikurra, askatasunaren ukatzaile omen. Eta ez dakit ba, muturretik muturrerako bidaian ez ote gabiltzan..     </p>
<p>Gogoratu dut duela hilabete batzuk <a href="/blog/benito/nor_nori_nork_en_jaiotza">Gontzal Fontanedaren Euskal Euskara liburuaz ari ginela</a>, Gontzalen aipu hau:     </p>
<blockquote><p><u>Gero azaldu zen nor-nori-nork</u>, Elvira Zipitriaren bidez. Estibalizko priorea bere ikaslea zen, nire adiskidea eta liburuxka bat idatzi zuen: Nor-nori-nork el secreto del verbo vasco.       </p>
</p>
</p></blockquote>
<p>NNN, euskal aditzaren paradigmak sailkatzeko terminologia hori, ez zuen zapaltzaile batek sortu antza, ikastola eta gau-eskoletan ziharduten irakasleek baino, frankismoaren sasoi gogorrean. Seguruenik gainera, asmo bakarra zuten orduan euskara ikasten eta alfabetatzen saiatzen ziren animosoei hizkuntzaren forma ulertu eta buruan eskemak egiteko lagungarri bat eskaintzea. Euskara ikasi eta, ondorioz, erabiltzeko tresna bat.     </p>
<p>Ausartegia izatea da akaso, baina ikas-estrategia ez genioke deituko gaur egun? Hizkuntzaren forma interpretatzen laguntzen digun tresna, terminologia, sailkapena, deskripzioa... Ikasteko tresna edonola ere.     </p>
<p>Neuri behintzat lagungarri suertatu zitzaidan ikasten nenbilenean, grafikoa eta argia. Euskararen aditzaren paradigma egun batzuetan lortu nuen hala ulertzea eta memoriaz ikastea. Gero hizkuntzaren formari esanahia eman behar izan diodanean, erabili alegia, eskema bat eduki dut eraikita, gauzak biziki erraztu dizkidana.     </p>
<p>Errorea izan daiteke ikas-prozesua hizkuntzaren forman zentratzea. Horretaz uste dut aspaldi gaudela gehien-gehienok jabetuta. Hizkuntza ikasteko hizkuntza erabili egin behar da, esangura eman, elkarreragina eta hori guztia. Baina ikasteko modu &quot;naturalenean&quot; ere ikasten duenak hizkuntza hartu behar du hausnarketagai eta mintzagai. Irakur-entzuten duenari erreparatu, ondorioak atera, formaz pentsatu, galdetu (&quot;Nola esaten da?&quot;), hizkuntza &quot;eraiki&quot;. Eta eraikuntza lan horretan laguntzeko tresnak badaude, sistematikoki baztertzea behintzat ez zait egokia iruditzen.             </p>
<p>Aspaldian entzun nion baten bati euskara ez dela ikasten &quot;por via axilar&quot;, liburua besapean batetik bestera eroaten dutenengatik. Ez ba! Baina basoko polena ere ez dakit transmisio bide eraginkorrena ote den.            </p>
<p>Eta zapaldu aditzaren esanahia ez dago aditz laguntzailearen forman, <a href="http://www.blogari.net/filoblogia/2006/05/04/euskararen_subjektuak">subjektua</a> eta objektuaren arteko erlazioan baino, seguraski.     </p>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/nnn_zapaltzailea&amp;title=NNN+zapaltzailea" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/nnn_zapaltzailea" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/nnn_zapaltzailea&amp;title=NNN+zapaltzailea" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p>Lehengo egunean Jon Urruxulegik euskaltegi mota berria antolatzeko proposamena egin zuen Berrian, <span class="titularra"><a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=iritzia&amp;data=2008-06-10&amp;orria=005&amp;kont=007"><em>Euskal Estatua</em></a> izeneko artikuluan hain zuzen ere. Joxe Manuel Odriozolak <a href="http://www.berria.info/testua_ikusi.php?saila=iritzia&amp;data=2008-06-03&amp;orria=008&amp;kont=008">izenburu berarekin plazaratu zuen gutunean</a> jorratu zuen haritik tiratzen du Urruxulegik: euskal estatua eraikitzeko orduan euskarari zer balio-pisu ematen dioten alderdiek eta politikariek, euskal subjektu nuklearra...       <br /></span>     </p>
<p><span class="titularra">Jonek hain zuzen ere, euskal subjektu nuklear hori eraikitzen laguntzeko modu bat proposatzen du: hutsik dauden herriak &quot;euskaltegi&quot; bihurtzea, euskaraz funtzionatu eta biziko liratekeen entitate lokal berriak, barnetegi modura ere funtzionatu dezaketenak... </span>     </p>
<p><span class="titularra">Inoiz entzun dut halako proposamenik, hustutako herriak euskaldunekin berpopulatzea eta hala. Proposamena bitxia behintzat bada, baina ez naiz hasiko hura aztertzen. Jonek balizko euskaltegi hori deskribatzeko pasarte honetan azpimarratutakoak eman dit atentzioa:</span>     </p>
<blockquote><p>Subentzio beharrik gabeko euskaltegi librea, idealismoaren habia, <u>Nor-Nori-Nork sistema zigortzailerik gabeko eskola liberatzailea</u>, <em>euskaraz bizi</em> leloaren praktika sozio-linguistiko plastikoa, <em>kibutz</em> euskaldun ez estatala, naturaren kodigoaren erresuma, euskal herria litzatekeen euskaltegia litzateke horrelako bat. Zergatik ez martxan jarri?       </p>
</p></blockquote>
<p>NNN, alde batetik euskalduntze-alfabetatzearen ikur bihurtuta (bai, Gozategiren kantua), bestetik sistema zapaltzaile baten ikurra, askatasunaren ukatzaile omen. Eta ez dakit ba, muturretik muturrerako bidaian ez ote gabiltzan..     </p>
<p>Gogoratu dut duela hilabete batzuk <a href="/blog/benito/nor_nori_nork_en_jaiotza">Gontzal Fontanedaren Euskal Euskara liburuaz ari ginela</a>, Gontzalen aipu hau:     </p>
<blockquote><p><u>Gero azaldu zen nor-nori-nork</u>, Elvira Zipitriaren bidez. Estibalizko priorea bere ikaslea zen, nire adiskidea eta liburuxka bat idatzi zuen: Nor-nori-nork el secreto del verbo vasco.       </p>
</p></blockquote>
<p>NNN, euskal aditzaren paradigmak sailkatzeko terminologia hori, ez zuen zapaltzaile batek sortu antza, ikastola eta gau-eskoletan ziharduten irakasleek baino, frankismoaren sasoi gogorrean. Seguruenik gainera, asmo bakarra zuten orduan euskara ikasten eta alfabetatzen saiatzen ziren animosoei hizkuntzaren forma ulertu eta buruan eskemak egiteko lagungarri bat eskaintzea. Euskara ikasi eta, ondorioz, erabiltzeko tresna bat.     </p>
<p>Ausartegia izatea da akaso, baina ikas-estrategia ez genioke deituko gaur egun? Hizkuntzaren forma interpretatzen laguntzen digun tresna, terminologia, sailkapena, deskripzioa... Ikasteko tresna edonola ere.     </p>
<p>Neuri behintzat lagungarri suertatu zitzaidan ikasten nenbilenean, grafikoa eta argia. Euskararen aditzaren paradigma egun batzuetan lortu nuen hala ulertzea eta memoriaz ikastea. Gero hizkuntzaren formari esanahia eman behar izan diodanean, erabili alegia, eskema bat eduki dut eraikita, gauzak biziki erraztu dizkidana.     </p>
<p>Errorea izan daiteke ikas-prozesua hizkuntzaren forman zentratzea. Horretaz uste dut aspaldi gaudela gehien-gehienok jabetuta. Hizkuntza ikasteko hizkuntza erabili egin behar da, esangura eman, elkarreragina eta hori guztia. Baina ikasteko modu &quot;naturalenean&quot; ere ikasten duenak hizkuntza hartu behar du hausnarketagai eta mintzagai. Irakur-entzuten duenari erreparatu, ondorioak atera, formaz pentsatu, galdetu (&quot;Nola esaten da?&quot;), hizkuntza &quot;eraiki&quot;. Eta eraikuntza lan horretan laguntzeko tresnak badaude, sistematikoki baztertzea behintzat ez zait egokia iruditzen.             </p>
<p>Aspaldian entzun nion baten bati euskara ez dela ikasten &quot;por via axilar&quot;, liburua besapean batetik bestera eroaten dutenengatik. Ez ba! Baina basoko polena ere ez dakit transmisio bide eraginkorrena ote den.            </p>
<p>Eta zapaldu aditzaren esanahia ez dago aditz laguntzailearen forman, <a href="http://www.blogari.net/filoblogia/2006/05/04/euskararen_subjektuak">subjektua</a> eta objektuaren arteko erlazioan baino, seguraski.     </p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Larrabetzuko buelta</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/larrabetzuko_buelta" />
    <id>http://www.karrajua.org/blog/benito/larrabetzuko_buelta</id>
    <published>2008-06-10T02:40:40+02:00</published>
    <updated>2008-06-10T02:40:40+02:00</updated>
    <author>
      <name>Benito</name>
    </author>
    <category term="basquecamp" />
    <category term="internet" />
    <category term="teknologia" />
    <category term="web2.0" />
    <summary type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p><!--paging_filter-->
<p>Zapatuan Larrabetzun izan nintzen azkenean, <a href="http://barcamp.org/basquecamp">Basquecamp-en</a>. Ez dut kronika zehatzik egingo. Han zer izan zen eta zer ez, Patxi Gaztelumendik egin digu narrazioa Sustatun: <a href="http://sustatu.com/1213005627" title="Irakurri artikulu osoa">Basquecamp, interakzioa euskaraz eta arratsaldez</a>, Larrabetzu.org-en ere beste bat daukagu: <a rel="bookmark" href="http://larrabetzu.org/bloga/?p=119">#basquecamp Hori Bai gaztetxean</a>. Haren inguruko iruzkin batzuk neure partetik. </p>
<p><object width="425" height="344"></p>
<param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/fCztkhTtPbM&amp;hl=en&amp;color1=0x5d1719&amp;color2=0xcd311b"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/fCztkhTtPbM&amp;hl=en&amp;color1=0x5d1719&amp;color2=0xcd311b" type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="344"></embed></object></p>
<p>Aurrekoan komentatu nuen modura, asmo birekin arrimatu nintzen Larrabetzura: </p>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Barcamp">Barcamp</a> bat zer den eta zelan funtzionatzen duen bertan ikusi.</li>
<li>Han azaldu zirenak ikusi-entzun eta hangoekin jardun.</li>
</ul>
<p>Lehenengoari dagokionez, formatua interesgarria dela pentsatzen jarraitzen dut. Azalpenak laburrak izatea alde batetik erritmoa bizkortu eta arreta mantentzen laguntzen du, eta bestetik, azalpean egiten duenrari zentratzera eta zehatza izatera behartzen du. Elkarrizketa eta jakin mina pizten du aldi berean. Dena dela, han ikusitakotik antolatzeari begira ideia batzuk apuntatu nituen: </p>
<ul>
<li>Konfidantza hartzea garrantzitsua da horrelakoetan. Jendea ezaguna ez bada areago. Dinamizazio lana garrantzitsua da beraz, berriketa probokatzea eta publikoari xaxatzea. Patxi ibili zen ahaleginean, baina, ez dakit euskaldunak izateagatik ote den, kostatzen da izotza apurtzea. Beharbada, hasieran elkar ezagutzeko denbora gehiago emanda. Pentsatzeko puntua uste dut.   </li>
<li>Interakzioa garrantzitsua da, informalitate giroa izan daiteke halakoen indargunetako bat, eta informalitate giroa zabaltzeko komenigarria izan liteke tarteak eta atsedenak egitea, agurtzeko, komentatzeko, giroa berotzeko azken batean. Bilkura formaletan askotan esaten da onena pasiloetan gertatzen dela, edo bazkarietan. Larunbatean adibidez, merienda-legetxo bat egongo zen ondo (seguru aurretik abisatuta, denok ekarriko genuela zeozer partekatzeko, webdosazerista porrokatuen modura).   </li>
<li>Gaien blokeak egin ziren, dena dela jende desberdinaren interes desberdinak batzen direnean zaila izaten da arreta mantentzea. Igual komenigarria izan liteke horrelakoetan interesen distantzian oreka bat gordetzen saiatzea, edo jendea bloke desberdinetan banatzea.   </li>
</ul>
<p>Halakoak antolatzeari begira okurritu zaizkidan ideiak baino ez dira. Basquecamp bera edo halakoren bat antolatzen denerako aintzat hartzekoak. Hurrengo barcamp-en seguru hemengo ikaskizun asko aplikatuko direna. </p>
<p>Bestalde, han plazaratu direnen inguruan zertzeladatxo batzuk: </p>
<ul>
<li>Herritarrak+teknologia. Bi ideia. <a href="http://www.teketen.com/2008/06/basquecamp-mashup-azkarrak.html">Teketenen mashup-ek</a> erakusten duten bidea. Norberak informazioa hautatu eta erakusteko tresnak asko dauzkagu eskura. <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Mashup_%28aplicaci%C3%B3n_web_h%C3%ADbrida%29">Mashup</a>-a hori da azken batean, sarea nork bere behar-interesera egokitzea eta iragaztea, ezagutza eta informazioa bilatzeko modu pertsonalizatuak, <a href="http://nodosele.blogspot.com/2008/04/ple-un-enfoque-de-aprendizaje-autnomo.html">PLE</a>ari buruz jardutean halakoak agertzen dira askotan adibidez. <a href="http://bloginfluence.net/basquecamp_larrabetzu.html">Herri baten inguruko informazioa</a> zelan hautatu eta erakuts daitekeen adibide ona jarri zigun. Eta erabili egin dugu: larrabetzu ipintzen duen lekuan <a href="http://pipes.yahoo.com/pipes/pipe.info?_id=5214fd86b19f2446ebec101e00182418">euskaltegia jarri eta hara zer daukagun</a>.   </li>
<li>Bestalde, informazioaren zabalkundean aurkeztutako proiektuek, uste dut euskararen ikaskuntzatik baino ez bada ere, aukera interesgarria zabaltzen digutela: eskura ipintzen dizkigu hainbat &quot;input&quot; (albisteak, kontakizunak, iritziak...) hizkuntza ikasteko orduan interes berezia izan dezaketenak: hurbileko gaiei buruzkoak, eskuragarriak, baliabide grafikoez hornituak. Azken batean, hizkuntza erabiltzeko (eta ikasteko ondorioz) aukera hurbila ematen dio ikasleari (irakurtzea edo bideoak ikustea ere hizkuntza erabiltzea da) alde horretatik erakargarria, eta gainera  teknologiak norberaren parte hartzea ere errazten du (iruzkinak egitea adibidez). Kasu apur bat egiteko modukoak dira honako proiektuak.   </li>
<li>Mapen txanda heldu zen segidan. <a href="http://eibar.org/blogak/teknosexua">Gari Araolazak</a> <a href="http://openstreetmap.org/">OpenStreetMap</a>-en kolaboratzeko gonbitea egin eta Xabi Erkiziak <a href="http://www.soinumapa.net/">soinumapa.net</a>-en nondik norakoak kontatu zizkigun, berdin egin zuen Aintzane Agirrebeñak <a href="http://ahotsak.com/">ahotsak.com</a>-ekin. Ideia ibili zitzaidan buruan soinumapa eta ahotsak.com-en artean. Euskara mintzatuaren ahozko laginak edo hobeto esanda, testuak mapeatzeko modurik atondu liteke nolabait? Ez nabil bakarrik, ahotsak.com-ek egiten duen bezala, euskararen testigantzak, jende nagusiarenak batzeaz soilik. Ahozkotasunaz eta hizkera biziaz hainbeste hitz egiten den honetan, berriketak, hizkuntza kolokialaren laginak jasotzeaz baino. Uneko harrikada izan zen, hor dago norbaitek tiratzen jarraitu nahi badu edo.   </li>
<li>Maitek ikasleen <a href="http://ikteroak.blogsome.com/2008/06/09/ia-edozertarako-wiki-wikia-lan-koaderno-gisa/">lan-koadernoak wikispaces-en zelan atondu dituen</a> kontatu zigun ondoren, wikia zelan erabili klaseko lanak bideratzeko eta jarraitzeko. Sinplea eta bistan dago. Maiteren esandakoetatik gauza bi apuntatu nituen: Wiki hitza ez du erabili ikasleekin, eta seguruenik horrek hasieratik kendu dio zailtasun bat, eta ikasleak zer eginean gehiago zentratu dira, terminologia berritzailearekin ikaratu barik. Eta bestetik, lehendik ondo ezagutzen dugun <a href="http://www.euskaljakintza.com">Euskaljakintzaren</a> izpiritua laburtu zigun, eginez ikasten dira gauzak, eta bloga ikasleek ikasi behar dituzten gauza horiek egiteko erabili da, egiten dutena publikatzeko. Akaso lekzio bikoitza, irakaskuntzan teknologia berriak hobetoen erabiltzeko modua teknologiari pisua kentzea eta zer eginean zentratzea da, inportanteena azken batean, ezta?</li>
</ul>
<p>Gauza gehiago egon ziren, esan bezalak Patxik kontatu ditu Sustatun eta dagoeneko badabiltza <a href="http://www.flickr.com/photos/www_ukberri_net/sets/72157605514294050/">argazkiak</a> eta <a href="http://larrabetzu.org/bloga/?p=119">bideoak</a> sarean. Ea honelako gehiago egitera animatzen garen, ordenagailu eta proiektore barik bada ere. </p>
<p class="service_links">Konpartitu mezu hau: <br /><a href="http://del.icio.us/post?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/larrabetzuko_buelta&amp;title=Larrabetzuko+buelta" title="Bookmark this post on del.icio.us."><img src="/modules/service_links/delicious.png" alt="delicious" /> delicious</a> | <a href="http://www.zabaldu.com/submit.php?url=http://www.karrajua.org/blog/benito/larrabetzuko_buelta" title="Zabaldu mezu hau."><img src="/modules/service_links/zabaldu.png" alt="zabaldu" /> zabaldu</a> | <a href="http://www.bildu.net/bookmarks/bildu?action=add&amp;address=http://www.karrajua.org/blog/benito/larrabetzuko_buelta&amp;title=Larrabetzuko+buelta" title="Bildu.net-en markatu."><img src="/modules/service_links/bildu.png" alt="bildu" /> bildu</a></p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></summary>
    <content type="html"><![CDATA[<!--paging_filter--><p>Zapatuan Larrabetzun izan nintzen azkenean, <a href="http://barcamp.org/basquecamp">Basquecamp-en</a>. Ez dut kronika zehatzik egingo. Han zer izan zen eta zer ez, Patxi Gaztelumendik egin digu narrazioa Sustatun: <a href="http://sustatu.com/1213005627" title="Irakurri artikulu osoa">Basquecamp, interakzioa euskaraz eta arratsaldez</a>, Larrabetzu.org-en ere beste bat daukagu: <a rel="bookmark" href="http://larrabetzu.org/bloga/?p=119">#basquecamp Hori Bai gaztetxean</a>. Haren inguruko iruzkin batzuk neure partetik. </p>
<p><object width="425" height="344"><br />
<param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/fCztkhTtPbM&amp;hl=en&amp;color1=0x5d1719&amp;color2=0xcd311b"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/fCztkhTtPbM&amp;hl=en&amp;color1=0x5d1719&amp;color2=0xcd311b" type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="344"></embed></object></p>
<p>Aurrekoan komentatu nuen modura, asmo birekin arrimatu nintzen Larrabetzura: </p>
<ul>
<li><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Barcamp">Barcamp</a> bat zer den eta zelan funtzionatzen duen bertan ikusi.</li>
<li>Han azaldu zirenak ikusi-entzun eta hangoekin jardun.</li>
</ul>
<p>Lehenengoari dagokionez, formatua interesgarria dela pentsatzen jarraitzen dut. Azalpenak laburrak izatea alde batetik erritmoa bizkortu eta arreta mantentzen laguntzen du, eta bestetik, azalpean egiten duenrari zentratzera eta zehatza izatera behartzen du. Elkarrizketa eta jakin mina pizten du aldi berean. Dena dela, han ikusitakotik antolatzeari begira ideia batzuk apuntatu nituen: </p>
<ul>
<li>Konfidantza hartzea garrantzitsua da horrelakoetan. Jendea ezaguna ez bada areago. Dinamizazio lana garrantzitsua da beraz, berriketa probokatzea eta publikoari xaxatzea. Patxi ibili zen ahaleginean, baina, ez dakit euskaldunak izateagatik ote den, kostatzen da izotza apurtzea. Beharbada, hasieran elkar ezagutzeko denbora gehiago emanda. Pentsatzeko puntua uste dut.   </li>
<li>Interakzioa garrantzitsua da, informalitate giroa izan daiteke halakoen indargunetako bat, eta informalitate giroa zabaltzeko komenigarria izan liteke tarteak eta atsedenak egitea, agurtzeko, komentatzeko, giroa berotzeko azken batean. Bilkura formaletan askotan esaten da onena pasiloetan gertatzen dela, edo bazkarietan. Larunbatean adibidez, merienda-legetxo bat egongo zen ondo (seguru aurretik abisatuta, denok ekarriko genuela zeozer partekatzeko, webdosazerista porrokatuen modura).   </li>
<li>Gaien blokeak egin ziren, dena dela jende desberdinaren interes desberdinak batzen direnean zaila izaten da arreta mantentzea. Igual komenigarria izan liteke horrelakoetan interesen distantzian oreka bat gordetzen saiatzea, edo jendea bloke desberdinetan banatzea.   </li>
</ul>
<p>Halakoak antolatzeari begira okurritu zaizkidan ideiak baino ez dira. Basquecamp bera edo halakoren bat antolatzen denerako aintzat hartzekoak. Hurrengo barcamp-en seguru hemengo ikaskizun asko aplikatuko direna. </p>
<p>Bestalde, han plazaratu direnen inguruan zertzeladatxo batzuk: </p>
<ul>
<li>Herritarrak+teknologia. Bi ideia. <a href="http://www.teketen.com/2008/06/basquecamp-mashup-azkarrak.html">Teketenen mashup-ek</a> erakusten duten bidea. Norberak informazioa hautatu eta erakusteko tresnak asko dauzkagu eskura. <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Mashup_%28aplicaci%C3%B3n_web_h%C3%ADbrida%29">Mashup</a>-a hori da azken batean, sarea nork bere behar-interesera egokitzea eta iragaztea, ezagutza eta informazioa bilatzeko modu pertsonalizatuak, <a href="http://nodosele.blogspot.com/2008/04/ple-un-enfoque-de-aprendizaje-autnomo.html">PLE</a>ari buruz jardutean halakoak agertzen dira askotan adibidez. <a href="http://bloginfluence.net/basquecamp_larrabetzu.html">Herri baten inguruko informazioa</a> zelan hautatu eta erakuts daitekeen adibide ona jarri zigun. Eta erabili egin dugu: larrabetzu ipintzen duen lekuan <a href="http://pipes.yahoo.com/pipes/pipe.info?_id=5214fd86b19f2446ebec101e00182418">euskaltegia jarri eta hara zer daukagun</a>.   </li>
<li>Bestalde, informazioaren zabalkundean aurkeztutako proiektuek, uste dut euskararen ikaskuntzatik baino ez bada ere, aukera interesgarria zabaltzen digutela: eskura ipintzen dizkigu hainbat &quot;input&quot; (albisteak, kontakizunak, iritziak...) hizkuntza ikasteko orduan interes berezia izan dezaketenak: hurbileko gaiei buruzkoak, eskuragarriak, baliabide grafikoez hornituak. Azken batean, hizkuntza erabiltzeko (eta ikasteko ondorioz) aukera hurbila ematen dio ikasleari (irakurtzea edo bideoak ikustea ere hizkuntza erabiltzea da) alde horretatik erakargarria, eta gainera  teknologiak norberaren parte hartzea ere errazten du (iruzkinak egitea adibidez). Kasu apur bat egiteko modukoak dira honako proiektuak.   </li>
<li>Mapen txanda heldu zen segidan. <a href="http://eibar.org/blogak/teknosexua">Gari Araolazak</a> <a href="http://openstreetmap.org/">OpenStreetMap</a>-en kolaboratzeko gonbitea egin eta Xabi Erkiziak <a href="http://www.soinumapa.net/">soinumapa.net</a>-en nondik norakoak kontatu zizkigun, berdin egin zuen Aintzane Agirrebeñak <a href="http://ahotsak.com/">ahotsak.com</a>-ekin. Ideia ibili zitzaidan buruan soinumapa eta ahotsak.com-en artean. Euskara mintzatuaren ahozko laginak edo hobeto esanda, testuak mapeatzeko modurik atondu liteke nolabait? Ez nabil bakarrik, ahotsak.com-ek egiten duen bezala, euskararen testigantzak, jende nagusiarenak batzeaz soilik. Ahozkotasunaz eta hizkera biziaz hainbeste hitz egiten den honetan, berriketak, hizkuntza kolokialaren laginak jasotzeaz baino. Uneko harrikada izan zen, hor dago norbaitek tiratzen jarraitu nahi badu edo.   </li>
<li>Maitek ikasleen <a href="http://ikteroak.blogsome.com/2008/06/09/ia-edozertarako-wiki-wikia-lan-koaderno-gisa/">lan-koadernoak wikispaces-en zelan atondu dituen</a> kontatu zigun ondoren, wikia zelan erabili klaseko lanak bideratzeko eta jarraitzeko. Sinplea eta bistan dago. Maiteren esandakoetatik gauza bi apuntatu nituen: Wiki hitza ez du erabili ikasleekin, eta seguruenik horrek hasieratik kendu dio zailtasun bat, eta ikasleak zer eginean gehiago zentratu dira, terminologia berritzailearekin ikaratu barik. Eta bestetik, lehendik ondo ezagutzen dugun <a href="http://www.euskaljakintza.com">Euskaljakintzaren</a> izpiritua laburtu zigun, eginez ikasten dira gauzak, eta bloga ikasleek ikasi behar dituzten gauza horiek egiteko erabili da, egiten dutena publikatzeko. Akaso lekzio bikoitza, irakaskuntzan teknologia berriak hobetoen erabiltzeko modua teknologiari pisua kentzea eta zer eginean zentratzea da, inportanteena azken batean, ezta?</li>
</ul>
<p>Gauza gehiago egon ziren, esan bezalak Patxik kontatu ditu Sustatun eta dagoeneko badabiltza <a href="http://www.flickr.com/photos/www_ukberri_net/sets/72157605514294050/">argazkiak</a> eta <a href="http://larrabetzu.org/bloga/?p=119">bideoak</a> sarean. Ea honelako gehiago egitera animatzen garen, ordenagailu eta proiektore barik bada ere. </p>
<script src="http://embed.technorati.com/linkcount" type="text/javascript"></script>    ]]></content>
  </entry>
  <entry>
    <title>Basquecamp</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://www.karrajua.org/blog/benito/basquecamp" />
    <id>http://www.karrajua.org/b